Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Papporna långsamt bättre på att ta ledigt

Papporna i Västerbottens län är bäst i landet på att ta ut föräldraledighet medan Skånes pappor är sämst, visar TCO:s pappaindex. Bland kommunerna ligger Rättvik i toppen och Eda i botten
Anita Täpp Publicerad 27 mars 2013, kl 08:16

När TCO nu presenterar sitt pappaindex för fjortonde året i rad konstateras att även om pappornas uttag av föräldraledigheten hela tiden ökat så går det bara långsamt framåt.

Pappaindexet är en sammanvägning av männens andel av samtliga uttagna föräldradagar och andelen män av föräldralediga kvinnor och män. Om kvinnor och män tar ut föräldrapenningen lika ofta blir indexvärdet 100.

Under förra året ökade indexet från 41,9 till 43,8. Då ökade både andelen föräldradagar som togs ut av pappor liksom andelen pappor som tog ut föräldrapenning.

Men mer än tre fjärdedelar av alla dagar tas fortfarande ut av mammorna och det finns en grupp män som inte tar ut någon föräldraförsäkring alls.

- Det går för långsamt med jämställdheten i föräldraförsäkringen. Nu måste jämställdhetsbonusen bli mer kraftfull så att det verkligen lönar sig ekonomiskt med ett jämställt uttag. Det behövs också ytterligare en "pappamånad" som inte går att överlåta till den andra föräldern, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark.

Årets etta Västerbotten har ett index på 51,2. På andra respektive tredje plats kommer Uppsala och Jämtland. Minst jämställt vad gäller föräldraledigheten är det i Skåne som har ett index på 38,8.

Gotland är det enda länet som försämrat sitt pappaindex under 2012 och då backar från en tredje till en fjärdeplats.

Bland kommunerna ligger Rättvik i topp med ett index på 57,0 medan Eda som ligger i botten, har ett index på 22,2.

Mest framåt under 2012 gick det i Degerfors, som med ett index på 50,9 nu har klättrat upp, från plats 237 till 22.

I Vadstena försämrades i stället indexet så mycket att man föll från plats 29 till plats 260 i listan.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.