Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Pappor dåliga på att vabba

Kvinnor tar inte bara ut mer föräldraledighet än män, det är dessutom mammorna som i betydligt högre grad är hemma när barnen är sjuka. På 13 år har mäns vab-dagar endast ökat med knappt tre procent, enligt en ny rapport från LO. För att få ett jämnare uttag tror Unionen på fler lönekartläggningar.
Linnea Andersson Publicerad

Andelen vab-dagar som tas ut av män har inte ökat med mer än 2,7 procent på 13 år. I fjol tog männen ut 36,2 procent av vab-dagarna, att jämföra med 33,6 procent 1999. Att det ser ut som det gör har flera orsaker, enligt Sonja Hallsten, Unionens likabehandlingsexpert. Det är samma aspekter som påverkar föräldraförsäkringen, där fördelningen mellan könen är ännu sämre. En bidragande faktor är att män har högre lön än kvinnor.

- De flesta familjer funderar över hur de ska göra för att förlora så lite pengar som möjligt och då kommer vi genast in på lönen. Det finns fortfarande en oförklarlig löneskillnad mellan kvinnor och män. På Unionen menar vi att lönekartläggningarna kan vara en hjälp för att eliminera osakliga löneskillnader. Andelen företag som gör lönekartläggningar har gått ner kraftigt sedan lagen ändrades 2009 och man kommer aldrig tillrätta med det om det inte blir synligt, säger Sonja Hallsten.

2008 gjorde fler än hälften av alla arbetsplatser årliga lönekartläggningar, medan det sedan lagändringen knappt är en av tre arbetsplatser.  Just nu ligger det ett förslag hos regeringen om att utreda ett eventuellt återinförande av det gamla systemet med krav på kartläggning varje år. Förutom löneaspekten tror Sonja Hallsten att det handlar om olika förväntningar på kvinnor och män i arbetslivet.

- Kvinnliga anställda ses i dag som en större riskfaktor än män, eftersom man ser att kvinnan kommer vara föräldraledig i större utsträckning och vabba mer än mannen. Om man hade samma syn och förväntningar på män så hade det nog inte sett ut som det gör i dag.

- Unionen vill se ett jämnare uttag av föräldraförsäkringen men inte bara genom öronmärkta månader utan man måste göra andra insatser parallellt. Attitydförändringar tar tid men är jätteviktiga.

Är det arbetsgivarens ansvar att förändra attityderna och sätta standarden?

-  Ja, arbetsgivaren och cheferna. Det är viktigt att cheferna, som ofta är våra medlemmar, går före och visar vägen genom att själva vara föräldralediga och uppmanar och förenklar för sina anställda så att de kan vara föräldralediga.

Bland föräldrar med hemmaboende barn syns även en stor skillnad i sysselsättning mellan kvinnor och män, enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar. Störst skillnad mellan könen är det bland föräldrar till barn som inte hunnit fylla ett år, där kvinnor har en sysselsättning på 66,4 procent och männen 90,3 procent. Kvinnornas sysselsättning ökar sedan gradvis fram till att yngsta barnet är mellan sju och tio år, då den åter sjunker något. För männen ligger sysselsättningen kring 90 procent oavsett det yngsta barnets ålder.

En orsak är att kvinnor i mycket högra grad än män jobbar deltid. Även om det är ett mycket större problem i branscher som exempelvis vården säger Sonja Hallsten att Unionens medlemmar drabbas, bland annat på callcenter och inom handeln.

- Där deltiden förekommer är den lika allvarlig oavsett bransch. Vi måste jobba med att påverka rätten till heltid och det kan vi bland annat göra i avtalsförhandlingarna, säger Sonja Hallsten.

Fakta

Enligt lagen ska arbetsgivare med 25 eller fler anställda upprätta en skriftlig handlingsplan för jämställda löner vart tredje år. Planen ska även innehålla resultatet av en lönekartläggning.

Före 2008 var företagen tvungna att göra årliga kartläggningar. Kravet gällde tidigare företag med minst tio anställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.