Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Oro för jobben efter Jas

Publicerad

Oro för jobben efter Jas

På Saab i Linköping väntar stora förändringar. Bland de anställda finns en oro för vad som händer när Jas-projektet går mot sitt slut.

Nyligen skrev ett antal anställda brev till ledningen där de ventilerade sin oro och krävde en "mer aggressiv framtoning". Vad det handlar om är att hitta projekt som kan ta över efter Jas. Brevskrivarna hävdar bland annat att Saab även i framtiden har kapacitet att satsa på egna flygplan.
SIF, som organiserar 900 av de totalt 1 400 ingenjörerna på Saab, har inget med brevet att göra. Men klubbordförande Lars Olsson förstår oron.
- Brevet är en spontan reaktion från anställda inom teknikområden tidigt inom utvecklingskedjan. De börjar se horisonten. En del av dem kan drabbas om det inte händer något.
- Om det inte skett någon export av Jas och vi inte fått in något annat jobb kan det bli problem. Jag kan tänka mig att bantningar kommer att ske successivt.
Än är det dock för tidigt att tala om tiden efter Jas. Även om den export som Saab hoppas på inte blir av kommer planet finnas i det svenska flygvapnet lång tid framöver.
- Jas-projektet håller på i 30 år till. Det sker en kontinuerlig uppgradering. Men det kommer att ske på en lägre nivå. Flygplanen får längre livslängder, men elektroniken byts ut, säger Saabs vice vd Göran Sjöblom.
I första hand kommer de som jobbar med aerodynamik och planens plåtstruktur få mindre att göra.
Ändå hävdar Göran Sjöblom att det inte i främst är oro för arbetsbrist som fått brevskrivarna att agera.
- De här yrkeskategorierna är en bristvara i Europa. Vi kan få in nya jobb till dem, det är inte det som oroar dem. De är kvalificerade specialister vana vid ett kul jobb som letar efter nya häftiga utmaningar.
Helt klart är ändå att Saab står inför stora förändringar.
- Vi kommer att omstrukturera. Vissa resurser kommer att krympa, andra växa.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.