Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Opinionen avgörande för Saabs försäljning"
Den starka motståndet mot en nedläggning har spelat stor roll för att General Motors, GM, slutligen beslöt sig för att sälja Saab. Det tror bilindustrianalytikern Matts Carlsson som själv aldrig tvivlat på den svenska biltillverkarens överlevnad.
- Visst har jag många gånger ifrågasatt mitt eget omdöme eftersom så många andra har dömt ut företaget. Men sen jag vägt samman bolagets för- och nackdelar med det faktum att man har så mycket värden i företaget så har jag inte kunnat tycka annat än att det hade varit vansinnigt att låta Saab dö, säger Matts Carlsson, bilindustrianalytiker vid GMI-institutet i Göteborg.
- Sedan har det ju också funnits en politisk dimension, där det sagts att företag som inte tjänar pengar måste läggas ned. Men jag har också sett att det funnits en väldig massa värden som inte fått möjlighet att utvecklas än.
På vilket sätt har opinionen spelat roll?
- Jag var själv väldigt snabbt kritisk mot regeringens agerande. Man har ju sagt att man handlat utifrån rent affärsmässiga beslut. Men i stället för att säga att bilindustrin inte är en framtidsbransch så hade det varit klädsamt om man markerat att bilindustrin är viktigt för Sverige.
- Nu blev det i stället en folklig opinion som tryckte på regeringen, som i sin tur tryckte på GM. Och jag tror att trycket på GM till sist blev enormt, inte minst på grund av alla köpare som har sagt att det går att driva Saab vidare.
Är Spyker bra för Saab?
- Spyker är ett oprövat kort och det mest naturliga hade varit att Saab hade blivit en del av en större aktör, alltså med någon av de stora biljättarna. Nu får man i stället en liten men vital och oerhört entusiastisk ägare och då måste man agera på ett helt annat sätt än de stora inom branschen.
- Man kommer att utmana de strukturer som finns och tvingas tillämpa nya principer även om det är helt oortodoxt i en bransch där man annars bara talar om fördelarna med stordrift. Man måste hitta sin egen väg så att man exempelvis kan dra nytta av den överkapacitet som kan finnas bland tillverkare och leverantörer och hitta mer effektiva lösningar så att kanske kan dra nytta av en samverkan med andra biltillverkare. Men jag tror att man kommer att lyckas med det här.
Många påpekar att eftersom Saab inte gått med vinst på många år så är det inte troligt att det kommer att gå bra i fortsättningen heller.
- Saab har under hela tiden man varit ägt av GM, sedan 1990, bara utvecklat två nya modeller, nya Saab 900 som sedan modifierades till 9-3:an och sedan 9-5:an. I skenet av det så har Saab ändå lyckats utomordentligt bra då man sålt över 100 000 bilar varje år mellan 2000 och 2009 trots att man har haft väldens äldsta bilprogram.
- Det har varit GM:s kardinalfel, att man inte har låtit Saab lyfta fram andra modeller i en bransch där andra bilproducenter hela tiden har förnyat sig med nya bilar. Efter att man förstått att man gjort fel så tog man 2005 fram modeller till den nya 9-5:an och 9-4X, men då var det redan för sent.
En annan förklaring, menar Matts Carlsson, är att GM inte lyckats utveckla varumärket så att potentiella köpare verkligen förstått vad Saab har stått för. GM har inte heller lyckats göra de besparingar som man hoppades göra i och med en samordning med Opel.
- Sedan är det också omöjligt att veta hur det gått ekonomiskt för Saab under de här åren eftersom Saabs räkenskaper har ingått i GM:s räkenskaper och det hela är en bokföringsmässig sak. Men jag tror att man i ett par år i mitten på 90-talet gick med vinst och att man under 2000-talet också har gått med en blygsam vinst eller med en liten förlust.
Hur kommer det här att gå?
- En möjlighet är att man lyckas utmana branschen och hitta egna vägar så att man ihop med den starka vitaliserade affärsledningen kommer att lyckas med det här. Förhoppningsvis kommer man också ha lite tur nu så att man kan dra nytta av en uppåtgående konjunktur.
- Ett annan möjliglighet är att man inte riktigt kommer loss på det här viset men att man i och med sina stora värden ändå tar sig fram genom att integreras med någon av de stora biljättarna.
- Det finns ju inga garantier i den här branschen. Men i och med att det finns så mycket värden inom Saab och nu också så mycket energi så tror jag att det kommer att gå bra, säger Matts Carlsson.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
AD: Värvningsförbud gick för långt
Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.
Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.
Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.
Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.
I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.
AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.
Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.
– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.
Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.
Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.
– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.
– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.
