Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Omställningsavtal skjuts på framtiden

Det blir inget nytt omställningsavtal före våren 2013. Parterna har pausat förhandlingarna tills att den mest intensiva perioden av avtalsrörelsen genomförts.
Ola Rennstam Publicerad 19 december 2012, kl 11:10

Sedan i september har Svenskt Näringsliv och PTK förhandlat om ett nytt omställningsavtal för 700 000 tjänstemän i privat sektor. Ambitionen har hela tiden varit att förhandlingarna skulle vara avslutade innan den kommande avtalsrörelsen inleds, vilket den gör i dag. Parterna lyckades dock inte ro processen i land och har nu ajournerat förhandlingarna till våren 2013 då man tror att avtalsrörelsen går in i ett lugnare skede.

- Det är klart att det är olyckligt att det blir ett uppehåll, det kommer att ta några möten att innan vi kommer igång igen och får en gemensam bild om var exakt det var vi slutade någonstans. Hade alla parter fått önska så är det klart att vi gärna hade kört detta i botten nu, säger Jonas Mellqvist, kommunikationschef på PTK.

Vad är det som hackar?
- Det är inget som hackar men det är väldigt komplexa frågor och diskussionerna tar sin tid. Arbetsgivarna vill se förändringar i turordningsreglerna och det är ingen fråga som kommer jättehögt upp på vår önskelista. Den frågan bollas i våra förhandlingsdelegationer och internt i förbunden hur man ställer sig kring det här. Även om vi inte är oense har det tagit längre tid än vad vi trodde.

Jonas Mellqvist konstaterar att förhandlingarna har varit konstruktiva och att de går framåt.
- Vi har hållit på sedan slutet av september så vissa frågor är lösta, men vad kan jag inte gå in på i detalj. Vi har haft en bra dialog och det har inte varit någon dramatik alls sedan vi började, vilket grundar sig i de gemensamma utredningar som vi gjort. När man har samma verklighetsuppfattning är det lättare att ha konstruktiva samtal. Det har varit mindre av pajkastande, sen kan man förstås ha olika uppfattningar, säger han.

Avtalsrörelsen kommer nu att ta allt fokus och ambitionen är att omställningsförhandlingarna inte ska påverka de förhandlingarna.
- Det har varit en tydlig önskan både från oss och Svenskt Näringsliv att behandla som två separata processer. Det är därför vi väljer att inte köra dem parallellt annars skulle risken vara stor att de här frågorna skulle rinna in i varandra. Almegas förhandlingar ligger i slutet av våren, kommer man fram väldigt fort där så hoppas vi kunna börja förhandla igen i första halvan av maj, säger Jonas Mellqvist.

Christer Ågren, förhandlingsledare på Svenskt Näringsliv, ser fram emot att få slutföra förhandlingarna under 2013.

- Det är inte idealt att det blir en paus, det hade varit bättre om vi hade kunnat slutföra dem, men nu gick det helt enkelt inte. Det har varit konstruktiva och bitvis intensiva förhandlingar, men vi har inte hunnit ända fram. Det har tagit längre tid än vad vi hoppats och det finns en del som kanske tycker att vi varit för optimistiska i den delen. Men det rör viktiga och komplicerade frågor som vi vill gräva lite djupare i för att hitta lösningarna, säger han.
- Jag har inga kommentarer var vi står i förhandlingarna, men vi har absolut som mål att slutföra dem och hitta en överenskommelse under våren.

Förhandlingarna berör bland annat kompetensutveckling, omställningsstöd för visstidsanställda och uppsagda på grund av ohälsa samt förändringar i turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.