Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Olika villkor för sexarbetare

I Sverige vill facken inte befatta sig med de prostituerade som yrkesgrupp. I Holland anser man att fackligt medlemskap kan ge stöd åt en utsatt grupp.
Petra Rendik Publicerad

Sedan 1999 är det förbjudet att köpa sex i Sverige. I Tyskland är det legalt att driva bordell och sexsäljarna är integrerade i samhället. Prostituerade har rätt till a-kassa, sjukpenning och pension som alla andra som arbetar.

Hur kommer det sig att två europeiska länder med likartade samhällsstrukturer har så olika synsätt på prostitution? Det försöker idéhistorikern Susanne Dodillet ge svar på i sin avhandling "Är sex ett arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet."

När sexköpslagen stiftades i Sverige var det för att tydligt markera att prostitution inte var något som kan accepteras. Med lagen ville man påverka samhällets syn på jämställdhet eftersom prostitution är ett uttryck för könsmaktstrukturer med manlig överordning och kvinnlig underordning menar Susanne Dodillet. I Tyskland antog man några år senare istället en lag som skulle jämställa sexsäljarna med andra yrkesverksamma.

En anledning till att man ser så olika på frågan enligt Susanne Dodillet är att svenskar har relativt stor tillit till staten medan tyskar ifrågasätter statens normbildning. Staten har inget att göra med hur sexuella relationer mellan samtyckande vuxna ska se ut, ansåg den tyska vänstern som drev igenom legalisering av prostitution.

Det är inte bara i Tyskland man ser på prostitution som ett yrke som alla andra. När Europafacket hade kongress i Sevilla för två år sen föreslog Holland att man skull ge de prostituerade fackliga rättigheter, flera andra länder var inne på samma linje. Genom fackligt medlemskap kan man hjälpa och ge stöd åt en utsatt grupp, menade holländarna. Men de svenska facken höll inte med. I deras föreställningsvärld finns inget som heter frivillig prostitution, och de protesterade därför vilt mot förslaget. Det slutade i en kompromiss, svenska fackföreningar har idag ingen skyldighet att organisera prostituerade.

Trots att det är förbjudet att köpa sex och att facken inte vill ha med prostituerade att göra, är det inte olagligt att sälja sex. Den som arbetar och tjänar pengar ska därför också betala skatt. Inkomster är skattepliktiga och därmed kan även prostitution betraktas som näringsverksamhet. Redovisade inkomster ger rätt till sjukpenning, föräldrapenning och pension, en anledning till att sexjobbare faktiskt betalar skatt i Sverige.

- Man vill ju ha en pensionsgrundande inkomst. Sexarbetarna väljer oftast att kalla sin verksamhet för nåt annat än vad det handlar om. Hur många som redovisar sina inkomster och därmed betalar skatt vet vi inte, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.

Situationen blir minst sagt underlig i och med att det är förbjudet att köpa men okej att sälja sex. Men Skatteverkets grundinställning är ändå tydlig tycker Pia Blank Thörnroos. Ett åkeri kan inte få en f-skattsedel om de saknar trafiktillstånd.

- Och om någon ringer till oss och säger att de ska starta en verksamhet som säljer sex svarar vi att det inte kommer att gå. För i den bästa av världar följer folk lagen och då får sexsäljarna inga kunder. Men kunder kommer tydligen och det genererar en inkomst. Vad händer med den? Jo, den är skattepliktig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.