Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Oklart rättsläge om återbetalning till a-kassa

Vissa som glömmer att redovisa uttag av premiepension till a-kassan tvingas betala tillbaka tiotusentals kronor. Andra blir befriade från nästan hela återkravet. Hur dyrt det blir beror på vilken domare som dömer.
Axel Naver Publicerad

När Agneta fyllde 61 år började hon ta ut premiepension för att kunna åka buss till jobbet med pensionärsrabatt. Ett par år senare blev hon arbetslös och fick ersättning från a-kassan. Enligt lagen minskar arbetslöshetsersättningen från 80 procent av lönen till 65 procent för den som samtidigt får pension, oavsett hur lite pension man tar ut.

Om man glömmer att redovisa sin pension får man först ut hela ersättningen från a-kassan, och blir efteråt skyldig att betala tillbaka det man har fått för mycket. A-kassan upptäckte att Agneta fått för mycket pengar när de samkörde sitt register med Försäkringskassan. Sammanlagt krävde a-kassan att Agneta skulle betala tillbaka 30 000 kronor.

- Pensionen jag har fått under perioden, runt 2 000 kronor, står inte i proportion till den a-kassa jag ska betala tillbaka. Det är verkligen inte roligt, säger Agneta.

Lagen om arbetslöshetsförsäkring lämnar ett litet utrymme för att hjälpa Agneta. Där står det: "Om det finns särskilda skäl, får arbetslöshetskassan helt eller delvis efterge ett krav på återbetalning."

Vad som menas med "särskilda skäl" är något som olika domare tolkar på olika sätt. A-kassans beslut kan överklagas till länsrätten, vars beslut kan överklagas till kammarrätten. Kollega har tagit del av sju domar från två kammarrätter och det står klart att det inte går att förutse hur rätten ska döma.

I tre fall, däribland Agnetas, har kammarrätten beslutat att hela skulden ska betalas tillbaka till a-kassan.
Men i fyra fall har kammarrätten beslutat att den drabbade bara ska betala tillbaka en liten del av skulden. För 67-åriga Karin betyder det att hennes skuld minskas med tre fjärdedelar, och det räcker nu att hon betalar tillbaka 15 000 kronor av de 60 000 kronor a-kassan har krävt.

De domare som har sänkt summan som ska återbetalas anser att det återkrävda beloppet är oproportionerligt stort i förhållande till den pension som betalats ut.

- Det kan bli så enormt höga belopp att det knäcker en vanlig människa, och det kan inte vara meningen, säger Stig Jansson som är lagman (domare) vid kammarrätten i Stockholm.

De domare som tvärtom har dömt att hela summan måste betalas tillbaka anser att de personer som låter bli att redovisa pension annars skulle gynnas i förhållande till de som på ett korrekt sätt redogör för sin pension.

- Därför beror det på vilken person som dömer. För att få en enhetlighet krävs det att Regeringsrätten tar upp ett sånt här fall, säger Stig Jansson.

Det är precis vad Agneta hoppas på. Hon har överklagat sin dom till Regeringsrätten och hoppas att de ska ge fallet prövningstillstånd.

Agneta betonar att hon inte har försökt fuska. Hon tycker att det inte framgår tillräckligt tydligt att man måste anmäla sin premiepension när man ansöker om arbetslöshetsersättning.

- Ingen på arbetsförmedlingen kände till det här problemet. När man blir arbetslös borde de berätta det här med detsamma, säger Agneta.

Fotnot: Agneta och Karin heter egentligen något annat.

Fakta

  • Innan du tar ut premiepension i förtid, tänk på att det kan bli en dyr affär om du skulle bli arbetslös. Har du väl börjat ta ut premiepension minskar ersättningen du kan få från a-kassan.
  • Om du blir arbetslös, glöm inte att meddela a-kassan om du tar ut premiepension. Är du det minsta osäker, ring a-kassan och fråga vad som gäller.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.