Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Oetiskt, men inte olagligt

Publicerad
AMS om avtalspensioneringarna på Saab:
"Oetiskt, men inte olagligt"

Konstruktionen bygger på att det allmänna står för en del av kostnaden. Det konstaterar Leif Tallskog, chef för AMS försäkringsenhet.


Först arbetslöshet, därefter avtalspension. Det är uppgörelsen som gäller för de 84 tjänstemän på Saab Automobile i Trollhättan som nyligen sades upp på grund av arbetsbrist.
- Det är inget formellt lagbrott. Den som är uppsagd har rätt att få a-kassa, om man inte kan visa att han har gått med på uppsägning frivilligt. Då blir han avstängd 45 dagar, säger Leif Tallskog.
- Men hela konstruktionen bygger på att den uppsagde inte ska få jobb. Vi har sagt att arbetsförmedlingarna måste behandla de här som vilka andra arbetssökanden som helst.
Redan för ett år sedan fick Volvo kritik när man använde sig av ett liknande system. På Volvo fick tjänstemännen först sex månaders arbetsfri uppsägningstid. Sedan följde 21 månaders a-kassa och därefter avtalspension.
- När man avtalspensionerar sina anställda ska företagen själva stå för kostnaden, sa SIF:s ordförande Mari-Ann Krantz till siftidningen vid det tillfället.
Lars R. Johansson, SIF-klubbens ordförande på Saab, anser dock inte att det finns något oetiskt i det sätt som uppsägningarna sker på.
- De sägs upp på grund av arbetsbrist och blir arbetslösa. Alla vet om att de står till arbetsmarknadens förfogande, det har de kalkylerat med.
Chansen att de ska bli erbjudna jobb har också ökat.
Enligt ett regeringsförslag ska långtidsarbetslösa omfattas av en aktivitetsgaranti och arbetsgivare som anställer arbetslösa som fyllt 57 år ska kunna få lönebidrag upp till 75 procent av kostnaden i högst två år.
- Det börjar bli brist på arbetskraft. Och finns det risk för lång arbetslöshet kan de bli föremål för arbetsmarknadsåtgärder, säger Leif Tallskog.
I Saabs företagsledning fördes en diskussion om det etiskt riktiga i att använda den här konstruktionen, berättar informationschefen Niklas Andersson. Enligt honom var det dock inte "finansiellt möjligt" att låta tjänstemännen gå direkt från arbete till avtalspension. Alternativet skulle i stället ha varit att följa turordningslistan och låta yngre anställda sluta.
- Jag tror inte att kostnaden för samhället hade blivit mindre, säger Niklas Andersson.

NIKLAS HALLSTEDT© siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.