Enligt förslaget ska tjänsteföretag verksamma i andra EU-länder än det egna omfattas av hemlandets regler. Men precis som i dag ska det så kallade utstationeringsdirektivet gälla. Det innebär att gästande företag ska följa värdlandets lagar och avtal om bland annat arbetstid, minimilön och antal semesterdagar.
Arbetsgivarna välkomnar förslaget. Konsekvenserna är inte särskilt dramatiska, hävdade Sverker Rudeberg från Svenskt Näringsliv när riksdagens arbetsmarknadsutskott genomförde en offentlig utfrågning om förslaget.
- Det finns ett facit, en verklighet, att jämföra de påstådda konsekvenserna med. Vi ställer oss frågande till den massiva kritiken från framförallt LO och TCO.
Sverker Rudeberg ansåg också att de fackliga farhågorna för att de svenska kollektivavtalens ställning skulle undermineras är överdriven.
- Det finns svenska företag som inte har kollektivavtal. Det finns ingen anledning att utländska tjänsteföretag ska ha andra regler än svenska.
De fackliga centralorganisationerna är delvis oeniga i synen på tjänstedirektivet. Sacos ordförande Anna Ekström menade att det krävs ett tjänstedirektiv och pekade på svårigheter för svenska arkitekter och psykologer att etablera sig utomlands.
- I dag är tjänstesektorn nationellt begränsad. Om vi hanterar förslaget på ett klokt sätt kan det bli till nytta.
- Men fackliga rättigheter och kollektivavtalen måste garanteras, sa hon.
Både LO och TCO förkastar förslaget.
- Det är oerhört oöverblickbart. Det skjuter sönder det svenska systemet, sa LO:s avtalssekreterare Erland Olauson som påpekade att utstationeringsdirektivet bara omfattar en hård kärna av regler, och att en mängd frågor om bland annat mbl, föreningsfrihet, rätt till stridsåtgärder, rätt till ledighet och kollektivavtalens ställning lämnas utanför.
Leif Dergel, internationell sekreterare på TCO, ansåg visserligen att ett tjänstedirektiv behövs, men det bör vara av ett annat slag.
- Det skulle kunna inrikta sig på att ta bort onödig byråkrati.

NIKLAS HALLSTEDT