Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Oenighet i facket om regler för arbetstid

Vid årsskiftet träder nya bestämmelser om arbetstiden i kraft. En bra lag, anser TCO medan HTF-klubben på SOS Alarm menar att de nya reglerna sabbar medlemmarnas sociala liv.<br />
Publicerad
Den nya lagen som bygger på EU:s arbetstidsdirektiv har i princip gällt sedan 2005, men alla arbetsplatser som haft kollektivavtal har kunnat följa de gamla reglerna fram tills första januari nästa år. Lagen, som bland annat innebär att alla arbetstagare ska kunna vara lediga från jobbet minst elva timmar i sträck under ett dygn, välkomnas av TCO:s arbetstidsutredare Mats Essemyr:
- Det är en bra lag. Att ha elva timmars dygnsvila är ett grundläggande arbetstagarskydd som man inte ska kunna avtala bort.
Men Krister Gustafsson, klubbordförande på SOS Alarm i Luleå, tycker annorlunda. Åtminstone vad gäller regeln att den normala arbetstiden får vara högst åtta timmar per dygn för nattarbete.
- Det innebär att vi måste förlänga våra dagpass istället, så det är väl inte så jätteglada tongångar här. I dag schemalägger vi oss själva för att vi överhuvudtaget ska kunna ha ett familjeliv vid sidan av arbetet. Men vi får väl avvakta och se vad som händer efter nyår, säger han.
- Det kan bli problem efter årsskiftet för dem som går under schema, om man vill jobba långa pass, säger Ulla Lennertun,ombudsman på HTF.
Arbetsgivarna ska erbjuda kompensationsledighet till den som arbetar mer.
I arbetstidsdirektivet finns det så kallade spärrar som innebär att kollektivavtalen inte får innebära försämringar för de anställda jämfört med lagen när det gäller dygnsvila, sammanlagd arbetstid, nattarbete och veckovila. HTF håller som bäst på att se över alla kollektivavtal för att se om de håller måttet.
-Avtalet med Almega tjänsteföretagen gäller avtalsperioden ut, dvs april 2007. Lokala överenskommelser får inte innebära försämringar i förhållande till arbetstidslagen och direktivet, säger Ulla Lennertun.
EU-direktivet säger också att man får jobba högst 48 timmar per vecka, inklusive övertid. I England har man dock individuella avtal som medger mycket längre veckoarbetstider.
I början av november skulle ministermötet i Bryssel revidera arbetstidsdirektivet och frågorna gällde huruvida det ska vara tillåtet med individuella avtal eller inte.
- Utformningen i förslaget innebar i princip att det inte finns någon gräns för arbetstiden, säger Mats Essemyr på TCO.
En annan fråga på agendan var införandet av årsarbetstid utan stöd av kollektivavtal. Det ger arbetsgivaren möjlighet att beräkna veckoarbetstiden på årsbasis istället för veckovis. Förslagen hade ställts så att länderna fick välja att rösta mellan individuella avtal eller årsarbetstid.
- Från vår utgångspunkt var det som att välja mellan pest eller kolera, säger Mats Essemyr. Nu blev det ingen uppgörelse eftersom en massa länder inte gick med på förslaget. Vi tycker det var det bästa möjliga utfallet i den situation som var.
En sista punkt handlade huruvida man ska införa passiv jourtid. EG-domstolen har tidigare kommit fram till att all jourtid är arbetstid och ska räknas som det. Ett beslut som TCO håller med om.
- Vi anser att all tid man står till arbetsgivarens förfogande är arbetstid, säger Mats Essemyr.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.