Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nytt visstidsavtal vållar strid på SVT

SVT och SR är kända, eller kanske snarare ökända, för att bara erbjuda olika former av visstidsanställningar år efter år. I somras skrev Unionen tillsammans med Saco på ett nytt avtal som man hävdar ökar de anställdas trygghet. Journalistförbundet anser tvärtom att de andra två facken ger upp kampen för fasta anställningar.
Niklas Hallstedt Publicerad

- Vi vill så klart också att folk ska ha en trygg anställning och vara tillsvidareanställda. Men det här har varit en nödvändig anpassning, säger Gun Karlsson, ordförande på Unionen på SVT.

Inom public service finns en särskild typ av visstidsanställning, så kallad programanställning, med kravet att anställningen ska berika företagets utbud. I det nya avtalet har Unionen och SVT kommit överens om att utöka möjligheten att vara programanställd till sammanlagt fyra år under en femårsperiod. Anställningen ger inte företrädesrätt till lediga jobb, inte heller omvandlas den efter en viss tid till en fast tjänst, som fallet är med vikariat och allmänna visstidsanställningar.

Tidigare har det slaget av anställningar kunnat pågå under som mest två år under en treårsperiod för att inte anställningen ska ge företrädesrätt till en tillsvidareanställning. Därför har företaget använt sig av utlasningar, det vill säga sett till att anställningarna upphört en kort tid innan den anställde skulle ha fått en tillsvidareanställning.

- Vi har försökt göra så att den som är visstidsanställd ska slippa bli utlasad hela tiden. Vi har haft en företrädesrätt efter två års programanställning. Den har företaget satt ur spel genom att du blir utlasad innan de två åren gått. Nu kan du vara anställd fyra år under en femårsperiod, säger Gun Karlsson.

- Det vi vill är att man ska ha en tryggare anställning under en längre tid. Man ska ha möjlighet att skaffa bostad och familj, och leva ett normalt liv. Avtalet har varit en önskan från våra visstidsanställda medlemmar.

Enligt henne innebär ändringen inte att det skulle bli lättare för företaget att utnyttja visstidsanställda och stapla tidsbegränsade anställningar på varandra.

- Vi har redan i dag personer som varit visstidsanställda i tio - femton år, genom att de gått på olika korta visstidsanställningar och anställningsformer. Den möjligheten har funnits hela tiden.

Trots att Unionen står bakom TCO i dess kamp mot missbruket av visstidsanställningar har man alltså kommit överens om att införa en möjlighet att visstidsanställda ska kunna arbeta upp till fyra år på en programanställning under en femårsperiod utan att få företrädesrätt till en tillsvidareanställning.

- Vi tycker att det är fel att det ska gå att stapla visstidsanställningar på varandra, och hoppas att lagen om anställningsskydd ändras, säger Gunilla Bäcklund, ombudsman på Unionen och avtalsansvarig för public service-området

- Redan i dag går det att stapla visstidsanställningar på varandra. Att vi tecknar ett avtal som innebär samma sak försämrar inte gällande rätt.

Petteri Karttunen som är journalistklubbens ordförande på SVT ger inte mycket för talet om ökad trygghet genom utökade visstidsanställningar.

- Nu behöver inte företaget dribbla längre för att ha visstidsanställda inne år efter år. Nu har man hittat ett sätt där man kan ha tidsbegränsade anställningar i tio år genom att kombinera allmän visstidsanställning, vikariat och programanställningar.

Han tolkar det som uppgivenhet hos Unionen.

- Under de senaste åren har vi jobbat för att öka antalet fast anställda på SVT. Som en konsekvens av en dom i Arbetsdomstolen  i fjol * fick vi upp siffran tillsvidareanställda från 2050 till 2 100. Men när jag hörde om det avtal som Unionen och Saco skrivit på gick luften ur mig.

*Journalistförbundet vann det så kallade Linn Ohlsson-målet som handlade om ifall en person som arbetat på Sveriges Radio i tio år skulle anses vara tillsvidareanställd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.