Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nytt hockeyavtal klart

Spelarna i hockeyns elitserie ska ha tre dagars sammanhängande ledighet i samband med jul. De kan dock inte räkna med att vara lediga annandag jul, som arbetsgivarna tycker är en viktig speldag för hockeyn.
- Det nya avtalet kanske inte är någon revolution men det innehåller förbättringar, säger Stefan Klevenvall, avtalsansvarig hos Unionen.
Göran Jacobsson Publicerad 14 juni 2010, kl 13:35

Hockeyavtalet har funnits sedan 1999 och omfattar spelarna i elitserien, där runt 60 procent av de 280 spelarna är med i Unionen. Avtalet skiljer sig från andra genom att det inte reglerar lönen. Den sköts av spelarnas agenter.

Däremot regleras lägstlöner i det nya avtalet, säger Stefan Kelvenvall. En ny bestämmelse säger att hockeyspelarnas lägsta lön inte bör vara lägre än i tjänstemannaavtalet Idrott - där lägstalönen var 17 800 kronor i månaden förra året. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens om lägstalönen för en spelare ska en partssammansatt kommitté ta ställning och beslutet blir då bindande.

En stor del av diskussionen mellan Unionen och Arbetsgivaralliansen har handlat om immateriella rättigheter. Sedan tidigare får arbetsgivare, enligt avtal, använda en spelares namn och bild för marknadsföring av den egna verksamheten. Facket vill ha ytterligare regler för hur spelarnas namn används i olika sammanhang. Förhandlingarna ledde dock inte till något sådant.

- Vi på arbetsgivarsidan är inte intresserad av en sådan reglering och Unionen lyckades inte övertyga oss om detta, säger Hans-Göran Elo på Arbetsgivaralliansen.

Förra året i augusti fick hockeyspelarna ytterligare reglering av sina pensioner och sjukbestämmelser, som nu liknar dem som andra tjänstemän har. Det nya avtalet sträcker sig två år framåt i tiden till sista april 2012.

Det finns ingen gemensam lönestatistik och facket förhandlar inte om lönen, men enligt uppgift till Kollega ligger hockeyspelarnas snittlön på 85 000 kronor i månaden. Lönespannet är mellan 25 000 och 350 000 kronor i månaden. Till det kan olika bonusar komma. Vanligast är extra pengar om laget når slutspel och då kan det handla om ytterligare 100 000 kronor i ett engångsbelopp. I en del fall kan det också finnas individuella bonusar för mål.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.