Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nytt avtal klart för 32 000 tjänstemän

Publicerad

Löneökningar på minst 6,7 procent och en arbetstidsförkortning motsvarande 1,5 procent är vad 32 000 tjänstemän i bland annat den kemiska industrin har att hämta de kommande tre åren.

I går blev SIF:s näst största avtal klart, det för den kemiska industrin. 22 00 tjänstemän är verksamma inom framför allt läkemedelsbranschen. Dessutom fick drygt 10 000 medlemmar i livsmedel- och byggnadsbranschen likalydande avtal.
Uppgörelsen ger en garanterad löneökning på 6,7 procent över tre år och en arbetstidsförkortning med en dag per år.
- Det är en hyfsad nivå, men vi vill inte att det ska landa där. Vi har ett processavtal som innebär att vi inte har några potter att fördela, nivån är ett skyddsnät. Tanken är att medlemmen ska vara aktiv och delaktig i lönearbetet, säger Harriet Johnsdotter, förhandlare.
Kemiindustrin har haft processavtal sedan 1995, men det har gått trögt att få lönearbetet att fungera. Inte sällan har det blivit traditionella löneförhandlingar i stället för ett samspel mellan medlemmen, klubben och chefen. Krav har rests från medlemmarna på riktlinjer för hur arbetet ska gå till.
- Vi är särskilt nöjda med att vi i avtalet lyckats få med oss arbetsgivarna på att vi ska gå ut med gemensam information. Det är stor förväntan på det nya avtalet men vi får jobba hårt.
I måndags sade SIF nej till ett första avtalsförslag. Med de ändringar som nu gjorts beträffande framför allt avtalsperioden är förbundet nöjt. Det första förslaget innebar att avtalet skulle löpa på 38 månader. Nu är det i stället 36, vilket betyder att det går ut samtidigt som till exempel verkstadsavtalet och industrifackets avtal inom kemisk industri, den 31 mars 2004. De förlängde sina perioder för att slippa förhandlingar under helgtäta december.
- Vi ville samordna vår period med andra områden och vara med lite tidigare nästa gång. Det var viktigt för oss och det har vi lyckats med nu, säger Harriet Johnsdotter.

LINDA SVENSSON© siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.