Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nyrekrytering höjer lönerna

Publicerad

Nyrekrytering höjer lönerna

ABB Stal i Finspång har rekordmånga nyanställda. 800 av 2000 har jobbat i mindre än tre år på företaget.

Kraftigt ökad omsättning och produktion har skapat ett kärt problem för ABB Stal i Finspång, nämligen ett ökat personalbehov.
- Vi har anställt många unga precis när de gått ut skolan. Vi är inte alls främmande för att anställa äldre och invandrare, tvärtom, vi är förvånade över hur invandrare behandlas och bemöts i svensk industri. Här ser vi till vad de kan, inte deras ursprung, säger SIF-klubbens ordförande Evert Danesten.
ABB Stal tillverkar turbiner för generering av elström. Det är en marknad där förutsättningarna är goda för ytterligare tillväxt. Men Evert Danesten tror att man klarar sig en tid framöver med dagens personalstyrka. Det är dock svårt att rekrytera och behålla unga människor i Finspång.
- Unga människor lockas till storstäderna. Vi har haft en väldigt låg personalomsättning, men vi märker att den ökar nu när vi har så många yngre i personalen. Det är så det ska gå till att man jobbar i ett företag en kortare tid innan man går vidare och utvecklas.
Den nya strukturen har orsakat vissa smärre problem på företaget.
- Stämningen är visserligen god, man kommer snabbt in i Stal-andan. Men unga är vana att gå sina egna vägar. Det har rört om lite grann hos oss. Vi har tagit en time-out nu och funderar över hur vi ska ge bra stöd åt de nya. Ingen har hunnit ta hand om dem tidigare, säger Evert Danesten.
En positiv effekt av den myckna nyrekryteringen är att lönerna har höjts. De yngre kommer dock ofta in på högre löner än trogna äldre medarbetare, något som har irriterat personalen.
- För fem år sedan låg vi klart under snittlönerna. När boomen kom drog den upp de gamla lönerna. Nu har vi nog som genomsnittet av tjänstemän i Sverige, kanske något under. Det är meningen att lönerna ska justeras ytterligare på sikt.

LINDA SVENSSON © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.