kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Nyliberala reformer på Nya Zeeland sänkte tillväxten

Tolv timmars arbetsdag, oreglerad övertid och uteblivna löneökningar under tio års tid. Det blev resultatet på Nya Zeeland då facken förlorade rätten att förhandla. Samtidigt bromsades tillväxten och klyftorna ökade.
Publicerad
Efter kritik från ILO kom nyligen en ny lag som främjar kollektivavtal. Men arbetsgivarna har slutat att diskutera med facken.
- De senaste 30 åren har 10 procent av befolkningen ökat sin inkomst med 43 procent, samtidigt har 50 procent av befolkningen minskat inkomsten med 14 procent, säger Darien Fenton, vice ordförande för New Zeeland Council of Trade Unions, som inbjudits till ett TCO-seminarium.
Fram till 1980-talet var Nya Zeelands arbetsmarknad hårt reglerad och statligt styrd. Efter flera år av ekonomiska kriser och hög arbetslöshet infördes 1991 en ny lag, vilken ledde till att kollektivavtalen försvann och ersattes av individuella anställningsavtal. Facken förlorade rätten att förhandla och stridsåtgärder för att få till stånd branschavtal förbjöds.
Arbetslösheten steg till 11 procent. Den fackliga organisationsgraden minskade från 45 till 17 procent. ILO, FN:s organ för arbetslivsfrågor, kritiserade Nya Zeelands lagstiftning på en rad punkter, bland annat förbundet mot strejker för att få till stånd kollektivavtal.
- Produktiviteten sjönk, löneökningarna uteblev under tio år, inkomstklyftorna har ökat och färre omfattas av socialförsäkringar. Samtidigt arbetar man längre och hårdare, barn lämnas ensamma, stressen ökar, våldet och sjuktalen ökar bland utsatta grupper som maorier och invandrare från Stilla havsöarna, säger Darien Fenton.
Att ILO-kritiken satt spår syns i de nya arbetsrättliga lagar som kom 2000, vilka underlättar fackföreningar arbete och kollektiva förhandlingar. Nu ses kollektivavtalen åter som instrument att reglera anställningsförhållanden. Samtidigt har uppföranderegler, Good Faith, införts i syfte att underlätta förhandlingarna. Det är åter tillåtet att vidta stridsåtgärder för att få till stånd branschavtal.
- Effekterna av lagstiftningen från 1991 lever fortfarande kvar. Arbetsgivarna har lärt sig att de inte behöver förhandla med facket. Situationen försvåras av att det finns många små arbetsgivare i landet. Facken har svårt att komma igen, säger arbetsrättsexperten Tor Nitzelius som följt utvecklingen på Nya Zeeland.
Efter att Nya Zeelands tillväxt under 1990-1998 var 0,6 procent har den stigit till 3,9 procent år 2002. Arbetslösheten har sjunkit till 4,9 procent. Efter flera års minskning ökar antalet fackförbundsmedlemmar, år 2001 var ökningen 3,6 procent.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även