Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nya SVT-cheferna lovar bättre personalpolitik

Publicerad

Nya SVT-cheferna lovar bättre personalpolitik

Mer fokus på kvalitet istället för på tittarsiffror och bättre personalpolitik. Det vill de nya högsta cheferna för Sveriges television satsa på.

I går fick de förtroendevalda sifarna på Sveriges television möjlighet att träffa sina nya chefer Maria Curman och Mikael Olsson.
I SVTs distrikt runt om i Sverige har det länge funnits en oro för att färre produktioner ska göras utanför Stockholm, vilket märktes på frågorna.
- Det finns inga planer på att ändra nuvarande region- och distriktindelning, lugnade nya vdn Maria Curman.
Men samtidigt lämnar chefsduon öppet för att alla produktioner kan omprövas.
- Det är en styrka att ha kvalitetsproduktion i hela landet. Men vi måste ständigt fråga oss var ett program görs bäst, utifrån vilka medarbetare som finns, geografin och produktionsresurserna, sa nya programdirektören Mikael Olsson.
Flera frågor handlade om det omdiskuterade 50-procentmålet, som innebär att 50 procent av tittarna ska se på någon av SVTs kanaler.
- SVT måste flytta sitt fokus. Det viktigaste är inte att uppnå en viss kvantitet av tittare utan att svara mot medborgarnas behov, sa Mikael Olsson.
I den nya ledningsstrukturen, som blir mindre än tidigare, är en av de självklara funktionerna en personalansvarig.
- SVT som är ett kunskapsföretag måste markera att personalfrågor är viktiga. Personalpolitiken ska bli bättre, sa Maria Curman.
Stefan Jansson, fotograf på SVT i Växjö, var efter mötet avvaktande positiv till sina nya chefer.
- Särskilt Mikael Olsson har jag hört mycket positivt om. Jag har stor respekt för en person som dragit igång Striptease.
För Stefan Jansson är en av de viktigaste frågorna att få slut på besparingarna som koncernen dragits med i flera år.
- Människor sliter ut sig, speciellt inom den regionala nyhetsverksamheten. Sändningstiden har ökat utan att resurserna gjort det.

JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 1999  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.