Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nya sjuklöneregler ger sänkt ersättning

Arbetsgivarnas ansvar för den tredje sjukveckan innebär att sjukskrivna med kollektivavtal förlorar mer än 10 procent av sin ersättning.
Publicerad
Från den första juli betalar arbetsgivarna sjuklön under de första tre veckorna av sjukskrivningen. Tidigare stod arbetsgivarna för ersättningen bara under de första två veckorna.
Sjuklönen motsvarar 80 procent av lönen. Från den 15:e ersättningsdagen gav tidigare kollektivavtalen 10 procent av lönen utöver sjukpenningen. Numera betalas de 10 procenten från den 22:a dagen.
Arbetsgivarna kan i det här fallet luta sig mot en dom i Arbetsdomstolen (AD) från 1997. AD konstaterar att det inte finns något i avtalet som säger att ersättningen vid sjukdom ska komma upp i en viss nivå. I avtalet står bara att den sjuke ska få 10 procent av lönen från den 15:e dagen. Och eftersom han får 80 procent i sjuklön fullgör arbetsgivaren sin skyldighet. Att han samtidigt blivit av med sjukpenning på knappt 80 procent bryr sig inte AD om. Konsekvensen blir att den sjuke får ett avbräck på 10 procent tredje sjukveckan.
Trots att domen kom redan 1997 har inte facket arbetat på att ändra avtalet.
- Nej, vi har inte haft uppe den frågan. Hade vi gjort det hade vi sannolikt fått betala för det, säger Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt.
Det finns dock anställda som vinner på att arbetsgivarna får ett större ansvar. Dit hör de som saknar kollektivavtal med löner över taket i den allmänna sjukförsäkringen, 24 125 kronor i månaden. I sjuklönen från arbetsgivarna finns inget tak; den är 80 procent av lönen oavsett hur stor den är.
TCO diskuterar fortfarande om det är möjligt att anmäla ändringen av sjuklöneperioden till FN-organet ILO. TCO har tidigare hävdat att ändringen av sjuklöneperioden innebär ett ingrepp i kollektivavtalsrätten.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.