Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nya lagar 2014 - så påverkas du

Lägre avgift till a-kassan, nya regler för barnbidrag och föräldrapenning och mindre krångel kring vissa delar av socialförsäkringen. Här är några av de nya lagar och regler som börjar gälla vid årsskiftet.
Ola Rennstam Publicerad
Skumpa

* Lägre skatt. Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar mer i plånboken för alla löntagare varje månad. Brytpunkten för när statlig inkomstskatt börjar tas ut har fastställts till 420 800 kronor. Men en hel del talar för att det sista ordet inte är sagt i frågan.

* Lägre avgift till a-kassan. Vid årsskiftet slopas arbetslöshetsavgiften. För medlemmar i Unionens a-kassa innebär det att medlemsavgiften sänks från 140 kronor till 97 kronor.

* Föräldrapenning. För barn födda den 1 januari 2014 och framåt måste majoriteten av föräldrapenningdagarna tas ut innan barnet fyller fyra år, i stället för åtta som i dag. 96 dagar får användas fram till och med barnets tolvårsdag.

* Barnbidrag. I dag går barnbidraget automatiskt till mamman, från den 1 mars kommer bidraget i stället att fördelas lika mellan föräldrarna.
 
* Sänkt ersättning. Föräldrapenningen och sjukpenningen sänks med 2 kronor på grund av sänkt prisbasbelopp 2014.  Högsta föräldrapenning blir 944 kronor per dag och högsta sjukpenning blir 708 kronor per dag.

* Närståendepenning. Den som vårdar en svårt sjuk närstående ska inte behöva anmäla vården direkt för att kunna få närståendepenning.

* Sjukpenning. Sjukpenning ska kunna betalas ut för upp till sju dagar före det att sjukanmälan kom in till Försäkringskassan. Dagar i sjukperioder ska läggas samman om färre än 90 dagar har gått mellan perioderna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.