Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nya ITP ska bli ett jämställt system

Publicerad

Nya ITP ska bli ett jämställt system

PTK beslutade om riktlinjer för ett nytt pensionssystem. Nu vidtar detaljarbetet. Till mitten av augusti ska ett rättvist och jämställt ITP tas fram.

Riktlinjerna bygger på ett förslag från SIF som använder en ny beräkningsmodell för hur ITP-pensionen beräknas. Det man tjänar under hela arbetslivet ska vara avgörande, inte den sista månadslönen som idag.
En första, spontan reaktion är att 10 procent på livslönen bör bli mindre än 10 procent på den sista månadslönen.
– Det finns vinnare och förlorare i alla system. Den som får en stor löneökning sent i karriären belönas idag. Men den som inte är kvar i arbetet till folkpensionsåldern kommer att vinna på om man tar bort kopplingen till slutlönen, säger Gunilla Dahmm på SIFs avdelning för försäkring/pensioner.
- Det är viktigt att man får med alla viss- och deltidsanställda. Också de som jobbar mindre än 16 timmar per vecka. Alla ska omfattas av det nya systemet, säger hon.
Gunilla Dahmm är en av dem som nu, uti från de antagna riktlinjerna ska arbeta fram ett mer komplett förslag. Det ser ut som hon kommer att få en kort sommarsemester.
Det finns en mängd olika detaljer och beräkningar kvar att utarbeta. Under augusti ska det hela vara klart och PTK:s stora delegation träffas åter den 11 september.
Dels ska det nya pensionssystemet ge en grundtrygghet. Det ska också vara rättvist och det gäller att få ett system som också är jämställt. Ett pensionssystem som grundar sig på livsinkomsten ger ju bland annat en lägre pension till dem som får många barn.
- Det senare, säger Gunilla Dahmm, kan lösas med en premiebefrielseförsäkring. Detta används redan nu, till exempel när man är sjukskriven.
Senare i år kommer sannolikt ITP-frågan att tas upp i diskussioner med arbetsgivarsidan, Svenskt Näringsliv. Tills vidare löper det nuvarande avtalet vidare med tre månaders uppsägningstid.

GUNNAR HÄGG© siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.