Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nya förbundet närmar sig medlemmarna

Det nya förbundet kommer att ha 19 regioner. Dessutom har några regioner flera kontor, så det nya facket kommer närmare medlemmarna än vad HTF gör idag. Men den exakta kontorsplaceringen bestäms efter samgåendet<br />
Publicerad
-Vi kommer att finnas på fler platser än tidigare. Istället för 13 avdelningar blir det 19 regioner, så för vår del blir det positivt, säger Gunilla Thorin, som suttit med i den arbetsgrupp som jobbat med regionindelningen.
Gunilla Thorin är idag chef för region syd, en av två regioner som finns som en mellannivå mellan huvudkontoret och avdelningarna inom HTF. I det nya förbundets organisation finns det inga planer på någon sådan organisation, utan då blir det ett huvudkontor, samt 19 regioner med varsitt, eller flera, kontor lokalt.
I och med att regionerna blir relativt små medlemsmässigt är tanken att de som saknar klubb på sin arbetsplats kan få större möjlighet att påverka.
Regionindelningen bygger på synpunkter som framförts vid möten ute i avdelningarna, och det var en hel del diskussion innan förbundsstyrelserna i juni beslutade om hur det ska se ut. Till exempel var HTF:arna på Arlanda mycket kritiska mot att de föreslogs tillhöra Uppland. Detta är dock ändrat, så nu tillhör Sigtuna, och därmed Arlanda, Stockholmsavdelningen.
Några som inte fick gehör för sina synpunkter är HTF:arna på Gotland. De ville inte tillhöra det som kallas Söderort, som innefattar en rad kommuner söder om Stockholm samt Gotland. Idag tillhör de Stockholmsavdelningen, och det ville de fortsätta att göra.
- Vi tycker att det är lite knasigt, många företag vi jobbar för har huvudkontor i Stockholm. Som HTF:are känns det naturligt att höra till Stockholm, säger Monica Friman som sitter i Stockholmsavdelningens styrelse och jobbar på Destination Gotland.
- Men vi får se hur det blir. Att det blir ett stort, starkt förbund är viktigare än regionindelningen, säger hon.
Sif på Gotland är redan idag knutna till Sifkontoret i Södertälje, så för deras del blir det mer naturligt. Och så tycker man att Gotlandsklubbarna har mer gemensamt med de mindre klubbar som finns i orterna söder om Stockholm, säger Malin Tumegård, ombudsman på Sif i Visby.
Det framtida förbundet får betydligt fler kontor ute i landet än HTF har idag, eftersom HTF bara har 13 avdelningar, mot Sifs 20. Vissa av det nya förbundets kontor bygger på dagens Sifkontor.
- Vi måste rusta oss med HTF-kompetens före årsskiftet, säger Thomas Hagman, chef på Sifs kontor i Trollhättan, som blir regionkontor för Bohus/Dal i framtiden. HTF:arna i det området tillhör nu Boråsavdelningen.
Exakt hur många kontor det blir i framtiden bestämmer regionstyrelserna efter sammanslagningen. Idag har några regioner flera kontor.
- Det är en ekonomisk fråga också. Vi måste titta på den totala organisationen nu när vi tappar medlemmar och intäkter, säger Gunilla Thorin, regionchef i HTF.
Framtidens regionkontor ska ansvara för facklig basservice, förhandlingar, facklig rådgivning, grundutbildning av förtroendevalda och medlemmar, berättar Hans-Eric Holmström, regionchef för Sif i Norrbotten och Västerbotten, och som varit med i arbetsgruppen som jobbat med den nya regionindelningen. En viktig uppgift lokalt blir att vara synliga; att besöka klubbar, arbetsplatser, årsmöten etc, berättar han.
- Men vi har inget beslut om hur rådgivning ska gå till, om det ska vara som HTF har med HTF Direkt eller som Sif har det, ute på kontoren. Inte heller är det beslutat hur medlemsregistreringen ska gå till. Idag har båda förbunden centraliserat det, men många remissvar tycker att det ska skötas regionalt, säger Hans-Eric Holmström.
Vad som gjorts var ser lite olika ut i de två förbunden. Till exempel har facklig utbildning skötts lokalt inom Sif, medan det jobbet har gjorts på de två regionkontoren som HTF har. Detsamma gäller att Sif haft ombudsmän ute i landet som jobbat med arbetsmiljö och jämställdhet, medan de uppgifterna även här hamnat på en högre nivå inom HTF.
- Arbetsuppgifter försvinner inte på de nya regionkontoren, och eftersom det inte finns några planer på att hantera de frågorna på någon central enhet, så blir det väl så att vi går in i Sifstrukturen mer eller mindre kan man tänka sig, säger Gunilla Thorin.
- Men exakt hur organisationen ska se ut vet ingen, säger hon.

Fakta regionerna
Obs! Beslut om kontoren tas av regionstyrelserna efter samgåendet, så det kan ändras. Vissa regioner, t ex Småland och Sydväst, har flera kontor idag. Hur det blir i framtiden är alltså inte beslutat.

Norrbotten
Norrbottens län
Antal medlemmar: drygt 11 000
Kontor: Luleå

Västerbotten
Västerbottens län
Antal medlemmar: ca 12 000
Kontor: Umeå och Skellefteå

Mellannorrland
Jämtlands län och Västernorrlands län
Antal medlemmar: ca 18 000
(eventuellt flyttas Örnsköldsvik till Västerbotten i framtiden)
Kontor: Sundsvall

Gävleborg
Gävleborgs län samt Älvkarleby kommun
Antal medlemmar: ca 12 000
(eventuellt flyttas Nordanstigs och Hudiksvalls kommuner till Mellannorrland i framtiden)
Kontor: Gävle

Dalarna
Länet Dalarna samt kommunerna Fagersta och Norberg
Antal medlemmar: ca 12 000
Kontor: Dalarna

Uppland
Uppsala län (exklusive Älvkarleby kommun) samt Norrtälje.
Antal medlemmar: ca 10 000
Kontor: Uppsala

Mälardalen
Västmanlands län (men inte Fagersta och Norberg) samt delar av Södermanlands län (inte Vingåker, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta som hamnar i andra regioner)
Antal medlemmar: ca 19 000
Kontor: Västerås

Stockholm
Stockholms län (förutom följande kommuner: Norrtälje, Huddinge, Haninge, Botkyrka, Södertälje, Salem, Nynäshamn och Nykvarn).
Antal medlemmar: ca 97 000
Kontor: Stockholm

Söderort
Kommunerna Gotland, Haninge, Huddinge, Botkyrka, Södertälje, Salem, Nynäshamn, Nykvarn, Trosa, Gnesta, Nyköping och Oxelösund.
Antal medlemmar: ca 15 000
Kontor: Södertälje och Visby

Örebro
Örebro län
Antal medlemmar: ca 13 000
Kontor: Örebro

Värmland
Värmlands län samt Åmåls kommun
Antal medlemmar: ca 12 000
Kontor: Karlstad

Östgöta
Östergötlands län samt kommunerna Vingåker, Katrineholm, Flen och Tranås
Antal medlemmar: ca 22 000
Kontor: Linköping och Norrköping

Göteborg
Kommunen Göteborg samt Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Öckerö, Alingsås, Stenungsund och Kungsbacka.
Antal medlemmar: ca 53 000
Kontor: Göteborg

Bohus/Dal
Kommunerna Strömstad, Tanum, Munkedal, Sotenäs, Lysekil, Uddevalla, Orust, Tjörn, Lilla Edet, Trollhättan, Vänersborg, Grästorp, Mellerud, Färgelanda, Dals-Ed och Bengtsfors.
Antal medlemmar: ca 10 000
Kontor: Trollhättan

Sjuhärad/Norra Halland
Kommunerna Borås, Bollebygd, Mark, Tranemo, Ulricehamn, Svenljunga, Falkenberg och Varberg.
Antal medlemmar: drygt 11 000
Kontor: Borås

Skaraborg
Kommunerna Lidköping, Götene, Mariestad, Gullspång, Töreboda, Skövde, Skara, Vara, Essunga, Vårgårda, Herrljunga, Falköping, Tidaholm, Hjo, Tibro och Karlsborg.
Antal medlemmar: drygt 10 000
Kontor: Skövde

Sydväst
Skåne län (men inte Hässleholm, Kristianstad, Osby, Bromölla och Östra Göinge) samt kommunerna Laholm, Hylte och Halmstad.
Antal medlemmar: ca 54 000
Kontor: Malmö, Helsingborg, Halmstad.

Sydöst
Blekinge län samt kommunerna Hässleholm, Kristianstad, Osby, Bromölla och Östra Göinge.
Antal medlemmar: ca 13 000
Kontor: Karlshamn

Småland
Kalmar län, Kronobergs län och Jönköpings län (utom Tranås)
Antal medlemmar: ca 33 000
Kontor: Växjö, Jönköping, Oskarshamn.

Din avgift i nya förbundet
50 kronor i månaden för dem med de lägsta inkomsterna. 200 kr för dem med de högsta. Så blir medlemsavgifterna i det nya förbundet.

HTF:s och Sifs avgiftssystem ser olika ut, och nu har man jämkat samman ett förslag till nya avgifter, som ska tas på kongressen i början av oktober.
Avgiftssystemet föreslås få fyra trappsteg, där de allra flesta medlemmarna hamnar på det översta trappsteget och får betala 200 kronor för att vara medlem. Utöver detta kommer avgift till a-kassan, inkomstförsäkring och eventuell klubbavgift.
Effekten av det nya systemet blir att HTF-medlemmar som tjänar lite kommer att få en sänkt avgift, medan HTF-medlemmar med högre inkomst kommer att få en något höjd avgift, som allra mest med 25 kronor.
För Sifmedlemmarna blir det tvärtom. De lågavlönade Sifarna får en högre avgift, och de högavlönade får en lägre avgift jämfört med idag.
De som gör det allra största "klippet", det vill säga sänker sin medlemsavgift allra mest, är de HTF-medlemmar som tjänar mellan 11 001 och 12 000 kronor. De får en sänkning med 90 kronor jämfört med vad de betalar idag.
Inkomsten kommer att beräknas utifrån grundlön och provisioner (ett genomsnitt av föregående års provisioner). Alltså kommer sådant som övertidsersättning, bonus etc inte att räknas med.
Tanken med systemet är att det ska vara enkelt att överblicka - både för medlemmarna och de som ska administrera det. Inga rabatter kommer att ges, utom för studerandemedlemmar, som slipper betala under det första årets medlemskap.
Det motiveras med att konkurrerande förbund har motsvarande rabatt.
Studerandemedlemmar och pensionärsmedlemmar föreslås få en avgift på 100 kronor per år.
En annan medlemsgrupp är egenföretagarna. Det är en nyhet för HTF att de är med i facket, men den gruppen är redan medlemmar i Sif.
För dem sägs att förbundsstyrelsen ska fastställa en fast månadsavgift, och att en serviceavgift ska bestämmas av Sif Eget AB.
Carita Portuondo Andersson

Förslag till nya medlemsavgifter
(exklusive arbetslöshetsförsäkring, inkomstförsäkring och eventuell klubbavgift)

Inkomstintervall (kr/månad)
19 991 -
Medlemsavgift per månad
200 kr
Andel medlemmar
68 procent

Inkomstintervall (kr/månad)
15 001 -
Medlemsavgift per månad
150 kr
Andel medlemmar
15 procent

Inkomstintervall (kr/månad)
12 001 -
Medlemsavgift per månad
100 kr
Andel medlemmar
8 procent

Inkomstintervall (kr/månad)
0 - 12 000
Medlemsavgift per månad
50 kr
Andel medlemmar
9 procent

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.