Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Nya chefer vill ha bättre överlämningar
När man tillträder en chefstjänst bör man få gå parallellt med företrädaren i flera veckor. Det anser de flesta i Positions läsarpanel - men åsikterna går isär.
Den nya chefen ska inte behöva komma före tillträdet för att lära av sin företrädare. Överlämningen bör ske genom att cheferna är anställda parallellt under en tid. Den perioden bör vara "flera veckor", enligt majoriteten i chefspanelen. De fick också frågan:
Hur mycket tid tycker du att det är rimligt att den avgående chefen lägger på överlämningen?
Hälften svarade att det krävs mer än en vecka, men spridningen var stor, med ett genomsnitt på sju arbetsdagar. Fler än hälften tyckte att den avgående chefen också ska vara tillgänglig i flera månader efter avslutad tjänst. Men förväntningarna skiljer sig och 13 procent svarade "inte alls".
Tre av fyra förväntar sig att företrädare överlämnar alla relevanta papper och elektroniska dokument, sorterade i "ett tydligt arkiv". En klar majoritet tycker också att den avgående chefen bör introducera sin efterträdare till alla kontakter. Men här är det en hel del som inte håller med.
Fyra av tio anser att man "ska kunna betrakta viss kunskap och vissa kontakter som personlig egendom". Bland de högre cheferna är dock denna andel betydligt lägre. De allra flesta höga chefer, åtta av tio, har själva varit med om vad de betraktar som en dålig överlämning. Den erfarenheten delas också av majoriteten av de som är på lägre positioner och har haft en kortare karriär. Vi frågade:
Hur var överlämningen när du tillträdde din nuvarande chefstjänst?
"Ingen överlämning alls" svarade hälften av panelmedlemmarna.
Endast två av tio hade fått arbeta parallellt i några dagar eller veckor.
Vad är då allra viktigast vid en överlämning? Det beror på vem man frågar, spridningen är stor:
Beskrivning av rutiner 53 %
Beskrivning av medarbetarna 16 %
Lista på kontakter 11%
Upplysning om informella regler 7 %
Lista på dokument 6 %
Fotnot: Enkäten till Positions läsarpanel har besvarats av drygt 800 personer. Resultaten är statistiskt säkerställda efter analys och bearbetning av Novus opinion.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
