Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ny märkning kan rädda hörseln

Dåliga headset kan ge hörselskador. Mest i farozonen är personer som arbetar på callcenter. Men nu kommer TCO Development med en ny kvalitetsmärkning av bra hörlurar.<br />
Publicerad
I dag arbetar cirka 100 000 personer på svenska callcenter, många av dem använder headset under hela arbetsdagen. Samtidigt visar brittisk forskning att dåliga hörlurar kan orsaka allvarliga hörselskador.
- I England finns 700 * påvisade fall där personer som dagligen använder headset i sitt arbete upplever konstiga störningar i sin hörsel. Man har till exempel svårt att höra vem som säger vad i bullriga miljöer, allt blir till en ljudsmet. Forskarna vet ännu inte vad det beror på men ser en koppling till användningen av headset, det här med att använda headset åtta timmar om dagen har vi ju inte gjort under så lång tidsperiod, säger Annika Overödder, utvecklingsansvarig på TCO Development.
Det är ett TCO-ägt företag som arbetar för en bättre arbetsmiljö på kontor och mest är känt för sin kvalitets- och miljömärkning av bildskärmar, datorer och mobiltelefoner. Nu har turen kommit till kontorsheadset.
Kvalitets- och miljömärkningen ställer bland annat krav på ergonomi, miljö, energiförbrukning och strålning. Men mest fokus ligger på hörlurarnas akustik.
- Akustiken är det är det största problemet med dagens headset, konstaterar Annika Overödder.
Det finns headset på den svenska marknaden som saknar skydd mot plötsliga skarpa ljud, så kallade ljudspikar, som beror på till exempel störningar i telesystemet och höga faxtoner. Dessa obehagliga tjut kan orsaka hörselskador eller skador på det centrala nervsystemet.
Men det är inte bara ljudspikar som kan vara farliga, hög volym kan orsaka olika former av hörselskador och headset med enbart en hörlur medför också en risk.
- Att ha ett headset med två hörlurar är att föredra eftersom man skruvar upp volymen mer om man bara hör på ett öra. Men samtidigt beror det lite på vad man jobbar med; en del vill avskärma sig totalt medan andra känner sig väldigt utestängda med två hörlurar.
Vilket headset man föredrar och tycker är mest bekvämt är naturligtvis högst individuellt.
- De som föredrar trådlösa blåtandsheadset är tacksamma för att slippa sladden, det ger bättre rörelsemöjligheter. Samtidigt är många rädda för strålningen och anser att samtalskvaliteten är mer jämn med sladdförsedda headset, säger Annika Overödder.
Det mest optimala vore, enligt henne, om arbetsgivaren kunde erbjuda många olika varianter så att de anställda kan prova sig fram till vilket som passar bäst.
Hur många timmar man kan använda ett headset är individuellt - en del klarar helt enkelt högre belastning än andra. TCO Development rekommenderar personer som arbetar långa pass med hörlurar att ta många korta pauser och försöka få arbetsgivaren att utforma kontorsmiljön så tyst som möjligt. En bullrig kontorsmiljö kan nämligen vara en hörselfara.- Riskerna för hörselskador hänger ihop med ljudnivån i den miljö du vistas i. Är den bullrig skruvar du upp volymen på headsetet för att höra bättre. På callcenter packar man ofta ihop folk och det kan bli upp mot 50 - 60 decibel runtomkring.
- Det finns bra material att sätta upp för att dämpa ljudet, men kunskapen är inte så stor bland arbetsgivarna. Vi skulle vilja inleda ett samarbete med något callcenterföretag för att se hur man kan sänka volymen i rummet och därmed få ner nivån i headsetet.
På TCO Development kan man inte uttala sig om när det första headsetet med deras märkning ser dagens ljus. Innan tillverkarna får börja använda sig av märkningen måste de klara av de krav som finns specificerade för kvalitetsmärkningen.
- Det är svårt att säga om det finns produkter på marknaden i dag som klarar en märkning. Samtidigt är det lite som hönan eller ägget. Det är svårt att ställa krav på tillverkarna om det inte finns någon efterfrågan. Och det är svårt att skapa efterfrågan om hörlurarna inte finns på marknaden, säger Annika Overödder.

* Fotnot: I England arbetar cirka 700000 personer på callcenter med mer än fyra anställda, detta en den enskilt största yrkesgruppen i landet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.