Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nocom har brutit mot lagen

Nocom har brutit mot lagen
Publicerad

IT-företaget Nocom Communications i Uppsala, med cirka 150 anställda, har varslat 18 personer om uppsägning. Enligt de anställda har företaget åsidosatt lagen för att bli av med folk.

Det började med att fem av oss blev kallade en och en till ett hotell i centrala Uppsala för diskussioner om vår framtid, säger en av de som nu har blivit uppsagda.

- Där satt två personer från företagets ledning och försökte få oss att säga upp oss själva. Annars hotade de med att ge oss sparken. Vår belöning skulle bli att vi fick en extra månadslön och de skulle ge oss bra rekommendationer.

En kvinna skrev på papperet och trodde kanske därmed att hon gjort det bästa möjliga av situationen. Men att hon därmed också skrev bort sin möjlighet till förtur vid återanställning och dessutom gav sig själv 45 dagars karens till a-kassan var det ingen som berättade för henne.

Efter några dagar hade ytterligare två personer lockats av företagets erbjudande, men för de två som återstod drogs erbjudandet tillbaka. Istället sades de upp, tillsammans med ytterligare två personer. En av dem hade dagarna innan fått information av sin närmaste chef att detta kommer inte att drabba dig. Dagen innan han blev uppsagd hade han flyttat med alla sina saker till företagets nya kontor i en annan del av Uppsala. Sedan blev han alltså uppsagd. Eller – de försökte säga upp honom…

- En av Nocoms högsta chefer kom hem till mig när jag inte var hemma. Då försökte han i stället få min fru att skriva under mina uppsägningspapper. Men när hon vägrade började han att uppträda mycket hotfullt och försökte tränga sig in i huset för att leta efter mig.

Den höge chefen på Nocom är nu polisanmäld för hemfridsbrott och en förundersökning är inledd. Nocom ställer sig dock frågande till polisanmälan och stödjer chefen.

- Ja, vi ställer oss till 110 procent bakom honom, säger Nocoms VD Stefan Skarin. Det är möjligt att någon kan uppfatta det som hotfullt om det kommer någon från arbetsgivaren för att överlämna ett papper, men det har inte funnits någon hotbild och inget hemfridsbrott har begåtts. Men det är lika bra att polisen nu får reda ut det här.

Enligt Lars Persson, SIF-ombudsman i Uppsala, har Nocom i den uppkomna situationen uppträtt helt förkastligt.

- Det finns regler för hur företag ska bete sig när de måste minska på personalen och de har Nocom uppenbarligen inte brytt sig om, säger Lars Persson. Företaget har alldeles uppenbart brutit både mot medbestämmandelagen och mot lagen om anställningsskydd.

Stefan Skarin håller inte alls med om det.

- Vi har agerat enligt de krav som gäller för en arbetsgivare och för ett börsnoterat företag, säger Stefan Skarin. Jag kan bara beklaga om enskilda personer uppfattat beskeden på ett negativt sätt, men vi har följt alla gällande regler.

Flera av dem som nu är uppsagda gick med i SIF i samband med att problemen började. Trots regeln om att man ska ha varit medlem i minst tre månader för att förbundet ska kunna bistå vid förhandlingarna har SIF i Uppland beslutat att man ska företräda alla medlemmar på företaget.

- Det här är ett agerande som börjar sprida sig i branschen. Vi vill sätta ned foten. Då tänkte vi att om vi ändå driver det här för en medlem kunde vi göra ett undantag från 3-månadersregeln. Vi har informerat dem om att det är ett undantag som vi gör här på avdelningen, och att de inte ska räkna med att SIF centralt företräder dem om det går till central förhandling, säger Gunvor Andersson Storck, regionchef.

CARL FREDRIK JOHANSSON©siftidningen 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.