Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nio av tio förlorar pension på att inte välja om

Inte ens var tionde privattjänsteman med ITP har ännu gjort ett omval när det gäller placeringen av sina ITPK-pengar. Att inte göra det betyder att man kan gå miste om högre pensionskapital. För yngre handlar det i genomsnitt om 15 procent.
Anita Täpp Publicerad 14 januari 2008, kl 16:21

650 000 privattjänstemän med kollektivavtal har tjänstepensionen ITP med ITPK, den del av pensionen som man får placera själv. Av de pengar som arbetsgivaren betalar till pensionen går motsvarande två procent av lönen till ITPK.

Tidigare har pensionsspararna kunnat välja mellan 23 olika bolag med fondförsäkringar och traditionella försäkringar vid placeringen av ITPK-pengarna. De som inte har valt har fått pengarna placerade i en traditionell försäkring hos Alecta.

Men sedan den 1 juli, då pensionssystemet förändrades och en ny ITP-plan trädde i kraft, finns endast åtta bolag att välja bland. Det sedan Collectum, som administrerar tjänstepensionerna, låtit bolagen tävla om vem som skulle få förvalta pensionspengarna framöver och sedan valt ut de bolag som erbjöd lägst avgifter och bäst produkter. På så vis sänktes avgifterna med i genomsnitt 65 procent.

Men för att få ta del av de lägre avgifterna måste varje pensionssparare, förutom de som har sina pengar hos Alecta, göra ett omval för placeringen av de nya pensionspengarna som betalas in.

Det här betyder alltså att också de som redan tidigare valt att spara i de nu valbara bolagen måste göra ett omval.

Om man tidigare exempelvis valt att placera sina ITPK-pengar i en fondförsäkring hos AMF Pension, så måste man göra det valet igen. I annat fall tar AMF Pension ut den tidigare högre avgiften också för de nya pensionspengar som betalas in.

Den som tidigare pensionssparat i ett annat bolag än de nu valbara kan också välja om, för att fortsätta spara i ett av de nu valbara bolagen. De tidigare inbetalda pensionspengarna stannar då kvar i det gamla bolaget. Det gäller fram till dess att det finns en fungerande flytträtt, som beräknas fungera från den 1 oktober i år.

Anders Moberg, vd CollectumHur många som gjort ett omval sedan det blev möjligt den 1 juli förra året har Collectum ännu inga exakta siffror på.
- Men enligt de uppgifter vi har så rör det sig om färre än tio procent av alla pensionssparare med ITPK, säger Anders Moberg, vd på Collectum.

Även om en lägre avgift på pensionspengarna är viktigast för unga, som ska spara länge, och för högavlönade, så har den betydelse för alla.

Enligt en beräkning som Collectum gjort åt Kollega kan en 40-åring med en månadsinkomst på 22 000 kronor som pensionssparar i en fondförsäkring i genomsnitt gå miste om nära 11 procent, eller 22 000 kronor, i ett ökat pensionskapital om han eller hon inte gör ett omval.

En 30-åring som tjänar 24 000 kronor kan i genomsnitt gå miste om en ökning av pensionskapitalet med nära 15 procent eller drygt 58 000 kronor. Det förutsätter i och för sig att man inte gjort ett omval innan pensionen. Men ju längre man väntar med att välja om, desto mer förlorar man.

Fakta

  • Collectum, som vet allt om omvalet, når du via hemsidan, på http://www.collectum.se/, eller via telefon på 020 40 85 00.
  • Om du vill ta reda på vilka val du redan gjort kan du beställa en lista från Collectum.
  • För att göra ett omval kan du ladda ned eller beställa en blankett på Collectums hemsida.
  • När du fyllt i blanketten skickar du tillbaka den till Collectum, som ser till att omvalet administreras.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.