Nio av tio svenska företag erbjuder sina anställda flexibla arbetsformer, visar en undersökning gjord av kontorsföretaget Regus.
Ett exempel är dagligvarujätten Unilever. Det var när Unilevers tre företag i Sverige slogs ihop för några år sedan som ledningen beslöt att införa så kallad förtroendearbetstid för tjänstemännen.
- Man hade då redan haft det på ett av företagen där det fungerat bra, säger Håkan Halvarsson.
- Som arbetsgivare har vi ju också en verklighet att anpassa oss till. Och verkligheten i Norden är ju att dom flesta arbetar samtidigt som de väldigt sällan har några andra lösningar vid sidan av, som för att hämta och lämna barn utan ska fixa det själva till stor del.
Hur fungerar systemet?
- Hur man lägger upp det är väldigt individuellt. Men vi resonerar så att man har ju sin arbetstid reglerat i anställningskontraktet,  sen är det upp till var och en hur man förlägger den, även om det ska vara inom rimliga gränser. Vi vill ju inte att folk ska jobba mitt i natten men man får gärna vara flexibel ett par, tre timmar före eller efter ordinarie arbetstid.
- Ansvaret ligger på chefen och den anställde. Många har scheman där dom till exempel kommer tidigare och går tidigare för att kunna hämta på dagis tre bestämda dagar i veckan. Men så kan det så klart hända saker också där man kan vara mer flexibel så att det är mer oplanerat, vilket går lika bra.
Är alla anställda nöjda med det här systemet?
- Det finns ett 40-tal som har en tjänst som innebär att vi inte kan erbjuda den här flexibiliteten. Sen finns också en del som inte vill utnyttja den därför att dom tycker deras vardag fungerar bättre med regelbundna tider.
- Men vi har en årlig undersökning och i den ser vi klart och tydligt att folk uppskattar den flexibilitet dom har otroligt mycket. Dom ser det som en oerhört betydelsefull förmån.
Hur är det med effektiviteten då?
- Vi har inte mätt effektiviteten men i ledningsgruppen är vi rörande överens om att om folk kan ta bort vardagsstressmomenten så man slipper bli stressad av allt annat runt omkring så blir man också duktigare och mer effektiv på jobbet. Och vi har inte sett att det här har missbrukats på något sätt. Jag tycker alla tar sitt ansvar och sköter det väldigt fint.
Men det finns väl nackdelar också?
- Det beror lite på hur man tillämpar en flexibel arbetstid. Om man väljer att jobba väldigt mycket hemma så kan man uppleva att man blir avskild, mindre sedd och ihågkommen och man kan också undra över hur man ska visa att man levererar.  Sen finns ju också en stor social aspekt, som teambuilding, att man är en del av kulturen och så vidare, som man går miste om i fall man jobbar helt på distans.
- Så vi har faktiskt sagt att vi gärna vill att folk försöker vara på kontoret tre dagar i veckan.  Och att vi vill att så många som möjligt ändå har en bas på kontoret och så använder vi flexibiliteten för att få pusslet att gå ihop. Men det där är väldigt individuellt och det finns de som jobbar framgångsrikt även om de jobbar väldigt mycket utanför kontoret också.
Hur sköter ni ert arbetsmiljööansvar när de anställda jobbar mycket utanför kontoret?
- Det ansvaret har vi ju oavsett var man jobbar. Och skulle någon få problem på grund av att de inte har bra arbetsmiljö hemma så får vi ta itu med det. Då kan vi exempelvis erbjuda hjälp av ergonomer. Men hittills har det aldrig hänt.
Jeanette Andersson som är säljare och arbetsmiljöombud på Unilever i Helsingborg bekräftar att de anställda i stort är mycket nöjda med förtroendearbetstiden.
- Alla arbeten har ju sina tunga bitar. Men jag kan säga att bland oss säljare så har väldigt många jobbat i 25 till 30 år och jag tror att den här flexibiliteten är en stor anledning till att de fortfarande är kvar.
- De flesta verkar trivas väldigt bra med att kunna styra och ställa och vara mer flexibla. Man kanske jobbar till två en dag och till åtta en annan. Men man sköter ju jobbet ändå, säger Jeanette Andersson.
- Sen gäller det ju att ha pli på sig själv och inte ligga kvar i sängen på morgnarna. Så det här passar så klart inte alla.