Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nedgång i IT-branschen

Publicerad

Nedgång i IT-branschen

Uppåtkurvan i IT-branschen tenderar att plana ut och i vissa fall gå nedåt. Allt fler skär nu ned i personalstyrkan.

Svenskt näringsliv har de senaste åren dominerats av IT-sektorns fantastiska uppgång. Men nu börjar man ana en nedgång.
- Jag tror att det är tillfälligt. Det kommer att gå upp igen, men på olika sätt. Många har ju haft väldigt diversifierade verksamheter, man har inte tänkt särskilt långsiktigt utan varit mer pang på rödbetan. Nu kommer något av en baksmälla för branschen, men den kommer inte att vara för evigt. Branschen kommer att förfinas. En del kommer inte att klara av omställningen utan kommer att köpas upp eller försvinna helt, säger Mikael Wittbäck, ombudsman på SIF.
Av SIF:s cirka 350 000 medlemmar jobbar närmare 50 000 i IT- och telekomsektorn. På senare tid har ett antal sagts upp när företagen måste fokusera sin verksamhet. Ett exempel är WM-data som varslat runt 400 personer.
- Det är nedskärningar kors och tvärs och det är inte slut ännu, det kommer att fortsätta. Marknaden har varit ganska enkel på sitt sätt, de flesta har klarat sig bra, men nu ser vi en tuffare marknad över lag, säger Mikael Wittbäck.
Ofta är IT-företagen osäkra på lagar och avtal i samband med uppsägningar. SIF har förhandlingar med ett flertal bolag som gjort felaktigheter.
- De flesta har ju inte haft nedskärningssituationer på väldigt länge. De har lite svårt att hantera det här, de kan inte hantverket.
De som tvingas gå är ofta äldre med föråldrad kunskap och yngre utan spetskompetens.
- Företagen kompetensutvecklar inte som de borde. Utbildning är en färskvara som måste underhållas hela tiden, det spelar ingen roll i vilken bransch man arbetar, säger Mikael Wittbäck.

LINDA SVENSSON © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.