Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Mona tog lägre lön för att få nytt jobb

Arbetslöshet slår dubbelt hårt mot tjänstemän. Trots högkonjunkturen får allt fler uppsagda tjänstemän acceptera lägre lön och befattning för att få nytt jobb. Den nya tendensen på arbetsmarknaden drabbar mer än var tredje uppsagd tjänsteman. Mona Christensson är en av dem.<br />
Publicerad
Förra julen lade Manpower ned delar av sin verksamhet i Kristianstad. En av de som förlorade jobbet var HTF-medlemmen Mona Christensson, som blev arbetslös för första gången i sitt liv. Efter två månader med a-kassa och många sökta jobb fick Mona ett längre vikariat som handläggare på Försäkringskassan i Lund.
Men den nya tjänsten innebar inget ekonomiskt lyft. Förutom dyr och tidsödande pendling från Kristianstad tvingades Mona acceptera en grundlön på 17 500 kronor i månaden, det vill säga drygt 2 100 kronor lägre än på Manpower. 30 år i arbetslivet och massor av erfarenheter betalade sig inte.
-Jag blev förvånad när de nämnde lönen, jag trodde inte att man hade så dåligt betalt på försäkringskassan. Alla nyanställda fick samma lön, oavsett om man var 20 år och saknade arbetslivserfarenhet eller 48, som jag, med lång erfarenhet. Det tyckte jag var lite konstigt, säger Mona Christensson.
-Det är förstås aldrig kul att gå ner i lön och det var egentligen betydligt mer än två tusenlappar eftersom vi på Manpower jobbade mycket kvällar och helger och hade ob-tillägg på ungefär 1 000 i månaden.
Efter tre månader på försäkringskassan fick Mona en löneförhöjning med 400 kronor.
För Mona Christenssons del har villkoren försämrats gradvis under 2000-talet. På Telia, där hon arbetade under 26 år, hade hon en extra semestervecka, viss läkarersättning och förhållandevis generös kompensation för de obekväma arbetstider som det innebar att jobba inom teleföretagets kundtjänst. När Manpower tog över kundtjänsten 2002 fick Mona behålla sin grundlön, men de övriga förmånerna försvann.
Många av Monas före detta kollegor i Kristianstad befinner sig nu i samma osäkra situation.
-Av de som jag jobbat med sedan Teliatiden har knappt hälften fått något nytt jobb, men det är bara tre som fått tillsvidareanställning. För resten är det timanställningar och sommarvikariat som förlängts. Det är bara en person som har samma lön som tidigare, alla andra har fått gå ner, säger hon.
Mona poängterar att hon verkligen trivs med kollegor och arbetsuppgifter på försäkringskassan. För närvarande går hon och hoppas på att vikariatet ska omvandlas till en fast anställning eller åtminstone förlängas efter årsskiftet. Om Mona får fortsätta tror hon emellertid att det kommer att dröja flera år innan hon kommit upp i samma nivå som sin tidigare grundlön.

Mona Christensson är långt ifrån ensam om att tvingas gå ned i lön. Ny statistik från Trygghetsrådet TRR visar att allt fler tjänstemän som blivit uppsagda får sämre betalt på sin nya arbetsplats. Trots rådande högkonjunktur fick 36 procent av tjänstemännen gå ned i lön när de fick ett nytt arbete under första halvåret 2006, jämfört med 21 procent under motsvarande period förra året.
-Det beror på ett antal faktorer. En förklaring är att det fortfarande råder arbetsgivarnas marknad. Det är väldigt många som söker varje ledigt jobb och därför får tjänstemännen stå där med mössan i handen och acceptera de villkor som erbjuds, säger Carl-Gustaf Leinar, vd för TRR.
-En annan anledning är att många av de här tjänstemännen har blivit uppsagda från privata företag och går över till offentlig sektor där man generellt sett har lägre löner.
-Och en tredje förklaring är att bemanningsföretagen har börjat rekrytera mycket folk. I många fall har de blivit uppsagda från ett fast arbete och får nu sämre betalt på ett bemanningsföretag.

TRR:s undersökning, som omfattar 11 000 uppsagda tjänstemän, visar att åtta av tio har fått ett nytt arbete. Dock ökar andelen uppsagda tjänstemän som blir visstidsanställda. Sedan 2005 har antalet visstidsanställningar ökat från 27 procent till 41 procent.
-När vi har frågat förtagen varför de gör så här får vi en samstämmig bild. Många har gått igenom stora omställningar och vill inte hamna i övertalighet igen. Man litar inte riktigt på konjunkturen och bränd av tidigare neddragningar börjar man försiktigt, säger Carl-Gustaf Leinar.
- Ökningen av visstidsjobb är en allvarlig utveckling. De som skriver avtal bör tänka till så att vi inte får ett a- och b-lag på arbetsmarknaden. De bör åtminstone se till att visstidsanställda inte har ett sämre skydd och en sämre lönenivå än andra.
I dag omfattas till exempel inte visstidsanställda av TRR:s eller LO:s omställningsförsäkringar, trots att de är med och betalar dem.
TRR:s statistik visar dock att många visstidsanställningar så småningom leder till fasta jobb och man råder därför uppsagda tjänstemän att ta även dessa.

Ett nytt fenomen i sammanhanget är att fler män än kvinnor tappar i lön. Av männen fick 38 procent lägre lön mot 33 procent av kvinnorna. Motsvarande siffror för första halvåret 2005 var 20 procent av männen och 21 procent av kvinnorna.
-Det är anmärkningsvärt att det procentuellt är fler män än kvinnor som får en lägre lön. En välvillig tolkning skulle naturligtvis kunna vara att löneskillnaderna mellan män och kvinnor håller på att jämnas ut, men tyvärr sker det i så fall till priset av sänkta löner. Det är extra uppseendeväckande med tanke på den pågående högkonjunkturen, säger Carl-Gustaf Leinar.

TRR-chefen tror att fenomenet med visstidsanställningar kommer att bestå i framtiden eftersom arbetsgivare utnyttjar det väldigt hårt. Lönenivåerna kommer däremot långsamt att gå uppåt i takt med att arbetsmarknaden blir bättre och bättre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.