Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Medlem får tillbaka 280 000 i livränta

Försäkringskassan krävde tillbaka 280 000 kronor av Unionenmedlemmen. Men nu har kammarrätten gett mannen rätt - han får behålla både livränta och de pengar som Försäkringskassan krävt tillbaka.
- Det känns helt underbart, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 30 oktober 2012, kl 10:24

En 60-årig Unionenmedlem har sedan slutet av 90-talet fått livränta som kompensation för den inkomstförlust han drabbats av på grund av en arbetsskada. Men i oktober 2009 beslutade Försäkringskassan plötsligt att dra in mannens ersättning. Orsaken var att kassan upptäckt att Unionenmedlemmen kommit upp i en så pass hög lön i sitt nya arbete att han inte längre var berättigad till livränta enligt arbetsskadeförsäkringen. Kassan krävde även tillbaka den ersättning som betalats ut mellan åren 2004 och 2009, sammanlagt 280 000 kronor.

- Det var en chock, att en tjänsteman plötsligt kan bestämma sig för att driva fallet. Jag tvingades ta ut mina pensionspengar och har legat ute med dem sedan dess. Man var tvungen att betala in pengarna innan ärendet kommit upp i rätten och vunnit laga kraft. Det är helt sjukt, man har ingen chans att väja undan. För den som inte råkar ha egna medel eller möjlighet att låna gäller avbetalning med 8,5 procents ränta, säger mannen som vill vara anonym.

Med hjälp av Unionen överklagade han Försäkringskassans beslut till förvaltningsrätten. Ett krav för att livräntan ska kunna omprövas och dras in är att det med säkerhet går att bevisa att individens inkomst har förbättrats väsentligen. Unionens inställning var att det fanns så stora brister i Försäkringskassans inkomstutredning att den inte kunde ligga till grund för ett återkrav.
I februari 2012 gav förvaltningsrätten Unionen rätt. Domstolen konstaterar att kassans utredning inte tar hänsyn till löneglidning och individuella omständigheter när det gäller den inkomst medlemmen skulle ha haft i sitt tidigare arbete.

Försäkringskassan överklagade domen till kammarrätten som nu meddelat att man delar Unionens och förvaltningsdomstolens bedömning. Domen innebär att medlemmen slutligen får tillbaka sin livränta och även fortsättningsvis kommer att få ersättning för den inkomstförlust han gör i sitt nya arbete. Dessutom får han tillbaka de 280 000 kronor som Försäkringskassan krävt tillbaka av honom.

- Det känns underbart att det finns möjlighet att vinna. Unionen har skött det jättebra och verkligen försvarat mig, men jag tror inte att det gått vägen om inte min gamla arbetsgivare haft papper som intygat hur mycket jag skulle ha tjänat. Jag hoppas kunna lägga det här bakom mig snart, om två månader vet jag om Försäkringskassan väljer att överklaga till Regeringsrätten. Ovissheten påverkar en psykiskt ganska mycket, säger han.

Kammarrättens dom slår fast att Försäkringskassan inte bara ska göra grova uppskattningar av vilka inkomster en person skulle ha haft i sitt tidigare yrke.
- Domen visar att det ställs krav på vilken utredning Försäkringskassan presenterar. Det blir en obalans om man som Försäkringskassan jämför generella siffror med vad personen faktiskt tjänar i dag, det blir som att jämföra äpplen och päron, säger Unionens förbundsjurist Erika Ejderhamn Roupé som haft hand om ärendet.

- För den enskilde kan det kännas som en uppförsbacke när kassan kommer med felaktiga påståenden. Man inte vet hur man ska lyckas slå hål på utredningen, när det egentligen är tvärtom, att det är Försäkringskassan som har bevisbördan.

Unionen har flera pågående liknande fall och Erika Ejderhamn Roupé tror att domen kommer att få betydelse.
- Jag hoppas att den här domen kommer att påverka de ärenden som ligger och väntar på avgörande i domstolarna, säger hon.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.