Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Mångfald för affärsnyttan

En blandad arbetsgrupp skapar kreativa lösningar. Det är Ivan Daza och Anne Buckard övertygade om. Därför har Ivan startat Blatteförmedlingen och därför är Anne vd på ett bemanningsföretag för funktionshindrade.<br /><br />
Publicerad
Ams har sedan länge haft sällskap av andra arbetsförmedlingar och bemanningsföretag. De finns ute i cyberrymden i alla dess former och storlekar och med olika inriktningar mot särskilda branscher.
Under det senaste året har det dykt upp två alternativa vägar in i arbetslivet, för människor som tidigare känt sig hejdade av kulturell bakgrund eller funktionshinder. Istället för att vänta på att samhället förändras, att fördomar suddas ut, tar man saken i egna händer, ändrar tillvägagångssätt och hjälper kompetenta människor in på arbetsmarknaden.
- Jag har följt integrationsdebatten och tycker att det egentligen handlar mer om affärsnytta än politik, säger Ivan Daza, grundare av Blatteförmedlingen som drog igång på riktigt så sent som i mars.
- Verklig integration kommer av att folk kommer in vid en tjänst och börjar jobba. Då blir integrationen väldigt naturlig, säger han.
Anne Buckard är vd för Iris Bemanning och de firade ett år i mars.
- Vi ser att många arbetsgivare gärna vill anställa personer med funktionshinder, men de har föreställningar om att det är mycket bidrag, många problem och sjukdomar. De vågar inte ta arbetsgivaransvaret. Men vi kan vara den bryggan, säger hon.

En arbetsförmedling för invandrare och ett bemanningsföretag för funktionshindrade. Här vänder man på det som i många fall upplevs som något negativt på arbetsmarknaden och lyfter fram det som något positivt.
Istället för att råda jobbsökande att ansöka under svenskklingande namn vill man på Blatteförmedlingen framhäva fördelarna med en utomnordisk bakgrund och allt vad det innebär av flerspråkighet, kunskap om andra kulturer och ett annorlunda synsätt. De jobbsökande får spela in en kort presentationsvideo som visas för potentiella arbetsgivare tillsammans med all övrig information om personen. Genom att presentera sina unika kulturella kompetenser i videoform kan man visa det som inte syns i en jobbansökan och därmed få större chans att komma på intervju.
- Med videon avdramatiserar du själva mötet och skapar ett större intresse. Och det är en extremt bra träning i presentationsteknik, säger Ivan Daza.
Företag som kontaktar Anne Buckard på Iris Bemanning söker aktivt efter att blanda upp personalen med funktionshindrade medarbetare. Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning har någon form av funktionshinder. Det kan röra sig om rörelsehinder, hörsel- och synnedsättningar, dyslexi eller cp-skador.
- Det betyder att 20 procent av kunderna har ett funktionshinder, vilket gör att man måste hitta lösningar för hela kundgruppen, säger Anne. Man har kunnat mäta att om man blandar medarbetargrupper med både etnicitet, funktionshinder och kön, så skapar blandningen kreativa och spännande lösningar. Det blir direkt kopplat till affärsnyttan.
Affärsnytta talar både Anne och Ivan om. Det handlar delvis om att företagen bättre ska kunna spegla sin kundkrets. Anne menar att det är genom att visa på affärsnyttan som man kan nå företagen.
- Och det tror jag att man kanske har misslyckats med tidigare. Diskussionen har mer handlat om hur vi ska hjälpa de här stackarna in på arbetsmarknaden. Istället för hur vi kan hjälpa företagen att växa genom att blanda medarbetargruppen, säger hon.

Många som söker och får jobb via Iris Bemanning upplever en stor lättnad.
- Vi sätter inte fokus på funktionshindret utan på kompetensen, säger hon och berättar om jobbintervjuer på andra arbetsplatser som enbart gått ut på att prata om problematiken för en rullstolsburen jobbsökande.
Men hos Anne och hennes kollegor låter det annorlunda.
- De säger att det är så roligt att någon fokuserar på dem och inte på deras funktionshinder. Att deras funktionshinder äntligen är ett plus, säger hon.
Det blir också skillnader när de väl kommer ut på arbetsplatsen.
- Då vet de att det är personer och företag som vill ha deras kompetens och erfarenhet. Både utifrån vad de är för individer, vad de kan och har gjort tidigare, men också utifrån att deras erfarenhet av ett funktionshinder ger en extra dimension.
- Jag tror att det handlar om att man så många gånger har sökt och inte fått jobb. Att man då kopplar det starkt till sitt eget funktionshinder. Man glömmer bort att fokusera på vad man egentligen kan och tittar mer på sitt skal, säger Anne.
Ivan Daza på Blatteförmedlingen håller med:
- Det är ju det många gör. Man fokuserar på problem. Men skit i de som tycker illa om dig och fokusera på de som tycker bra om dig. Fokusera på det som är bra med dig själv och på de företag som är intresserade av det, säger han.
- Väldigt många har tappat sugen efter att ha skickat för många ansökningar och behöver lite coachning. Det skulle jag behöva om jag hade skickat hundra ansökningar. Alla behöver lite inspiration och kraftinput då och då. Och det vill vi att alla våra coacher ska göra.
För det är inte bara de som söker jobb via Blatteförmedlingen som spelar in en video. Man har även personer i databanken som ska uppmuntra och inspirera.
- 800000 blattar i Sverige har jobb. Det är alltså bara 12 procent av blattarna i Sverige som är arbetslösa. Men det är, i relation till antalet arbetslösa svenskar som är 5 procent, mer än dubbelt så många. Så vad det handlar om för oss 800000 som har jobb, är att överföra en del av vår kunskap till de som inte riktigt har kommit fram ännu, säger Ivan.
Tanken är att man som jobbsökande ska få en kort, inspirerande coachvideo via mail varje dag.
- Ja, varje morgon, helst innan frukost. Precis som en liten vitamininjektion, fast i själen och hjärnan, säger Ivan.

Men än är vägen inte spikrak. Ivan menar att samma kamp som Martin Luther King pratade om på sextiotalet i USA fortfarande pågår.
- Nu handlar det om kvinnor, blattar och bögar. Och så kommer det att fortgå i hela världen tills det har uppnåtts någon form av jämlikhet och större global integration. Marknadsekonomin som vi lever i styr ju mot det också. Vi är tvingade till integration och internationell kompetens eftersom produktionen nu sker på andra ställen än tidigare. Allt det här måste man jobba med. Vi gör det på vårt sätt, säger han.
Blatteförmedlingen har fått mycket positiv uppmärksamhet och intresset är stort, både från jobbsökande, coacher och arbetsgivare. Idén till en förmedlingen kom från Ivans vilja att helt enkelt lösa ett problem. Men namnet då?
- Ja, jag är blatte och det är blattar som söker jobb. Så det enklaste namnet som förklarar hela konceptet är ju Blatteförmedlingen. Svårare än så är det inte.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.