Inom IT-branschen har konkurrensklausuler blivit vanligare. Det är ett sätt för arbetsgivarna att låsa fast medarbetarna i det egna företaget. Men många av avtalen är oskäliga, säger Kicki Larsson, ombudsman på SIF i Borås.

- De IT-företag jag stött på har samtliga anställda oavsett position konkurrensklausuler inskrivna i avtalen. Många gäller i 12 eller 24 månader. Men om man säger upp sig måste man ju kunna försörja sig under den tiden, säger Kicki Larsson.
Konkurrensklausuler innebär att en anställd som säger upp sig inte kan ta jobb hos en konkurrent eller arbeta med samma produkter hos en ny arbetsgivare. Klausulen har varit ett sätt att hindra anställda från att sprida företagshemligheter.
- Det var lättare förr när det handlade om att man inte fick ta med sig kundregister eller orderböcker, men på IT-företagen sitter ju kunskapen i huvudet på de anställda. Och om man vill sluta på ett IT-företag går man ju ofta vidare till ett nytt, säger Kicki Larsson.
Det hon framför allt upprörs över är att avtalen ofta är ensidiga – arbetsgivaren ställer krav på den anställde, men presterar inget i gengäld.
- Det är klart att man kan ha konkurrensklausuler, men då ska arbetsgivaren vara beredda att betala. Till exempel genom att betala lön den tid den tidigare anställde hindras jobba. Det finns exempelvis ett avtal från 1969 som rekommenderar att arbetsgivaren ska betala ut mellanskillnaden i lönen för en anställd som säger upp sig, och går till ett lägre betalt jobb på grund av en konkurrensklausul. Få arbetsgivare, och få kollegor, känner till det här avtalet, säger Kicki Larsson.
Avtalen ska vara skäliga, tycker hon. Det gäller också övertidsersättningen. Att skriva bort den i anställningsavtalen blir allt vanligare även i de lägre löneklasserna.
- Företagen tjänar mycket på det här, säger Kicki Larsson.

CARITA ANDERSSON© siftidningen 2000