Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Många företag struntar fortfarande i lönekartläggning

Lönekartläggningar har gjorts på 50 av 88 företag visar Sifs enkät bland klubbarna. Det är anmärkningsvärt få, anser sifaren Hans Eklund på Scania som var med och drev fram ändringen av jämställdhetslagen.
Publicerad
- Klubbarna ska kräva kartläggningar där samtliga anställda ingår, säger Hans Eklund, tidigare Sifklubbsordförande i Katrineholm.
Det var efter att klubben vägrades att ta del av löneuppgifter som jämställdhetslagen skärptes 2001. Enligt lagen ska en årlig kartläggning göras där samtliga anställdas löner ingår.
Men vid Hans Eklunds sista lönerevision innan flytten från Katrineholm till Södertälje följdes inte lagen.
-Vi hade en kartläggning 2002 men fick bara jämföra Sifmedlemmarna, kartläggningen påverkade utfallet och vi tyckte att kvinnorna fick ett bra påslag, säger Hans Eklund.
Han är mycket kritisk till att Sifklubben inte fick tillgång till de andra fackens löner.
Men striden i Katrineholm bidrog till förändringar inom Scania anser Ulf Ericson som förhandlar löner för 1 800 medlemmar i Södertälje. Vid revisionen 2003 fick facket delta vid kartläggning där samtliga tjänstemäns löner ingick.
- De osakliga löneskillnader som fanns rättades till efter en dialog. En kvinna fick flera tusenlappar mer, säger Ulf Ericson som dock inte håller för uteslutet att nya skillnader kan dyka upp vid nästa revision.
Trots att lagen kräver en årlig lönekartläggning kräver Sif just det inför det nya avtalet.
- Kravet behövs. Lagen är luddig, en avtalstext kan förtydliga, säger Ulf Ericson.
I Sifs enkät uppger klubbarna vid 50 av 109 företag att lönekartläggningar har genomförts, 38 svarar att den inte har gjorts. Från 21 klubbar saknas svar.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.