Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lotta, butikschef: Har man sett fattigdom får man andra perspektiv"

Tack vare en två år lång vistelse i Västafrika fick Lotta Spykman jobb i en butik i Gamla stan. Nu säljer hon hantverk och prylar som ger både henne och tillverkarna i Afrika en "rättvis" lön.<br />
Publicerad
Redan som barn var Lotta Spykman fascinerad av Afrika. Det började med en klasskamrat som bodde perioder i Tanzania. Så när Lotta fick chansen att följa med sin dåvarande sambo till Ouagadougou i Burkina Faso i slutet av 80-talet var det bara spännande. I lite mer än två år blev de kvar.
Vistelsen i Västafrika blev också en värdefull erfarenhet när hon kom hem igen. Det gav henne jobbet som butiksansvarig för Burkina Faso Boutique i Gamla stan, Stockholm. Men butiksjobb var det sista Lotta hade tänkt sig.
När jag fick förfrågan för tre år sen började jag nästan skratta. Jag har alltid sett mig som någon som ska jobba på kontor. Den enda erfarenhet jag hade av stå i butik var extrajobben på NK när jag yngre, säger Lotta Spykman.
Hennes intresse för Afrika och ett engagemang för rättvisefrågor gjorde hennes som klippt och skuren för jobbet i den då relativt nyöppnade butiken.
Sen Lotta tog över chefsjobbet har omsättningen ökat. Stamkunderna blir fler och tillsammans med två anställda har Lotta fått ett sammansvetsat team. Att vara chef visade sig inte vara så svårt.
- Det är ju lagom att vara chef för två, säger Lotta och ler.
I butiken och tillhörande galleri kan man beskåda och köpa konst, torkad mango, instrument, leksaker, sjalar och mycket mer. Här finns vackert och gediget hantverk från främst Burkina Faso men också från övriga Västafrika. Varenda pryl har sin egen historia att berätta - här lyser massproduktionen med sin frånvaro.
- Det är så roligt att jobba här. Kunderna reagerar ofta med att säga "vad vackert allting är här", och så får jag in hela världen i butiken, säger Lotta och menar både varorna och det faktum att Gamla stan lockar turister året om.
Lotta åker till Burkina Faso en till två gånger om året för att köpa hem varor. Hantverkare och handlare får ordentligt betalt för sina jobb. De får också en chans att ta sig in på den svenska marknaden och får en tryggare ekonomi. Socialt ansvar är en förutsättning för att Lotta ska kunna jobba i en affär och sälja.
Lotta Spykman säljer rättvisemärkta varor och försöker köpa rättvist själv. Men hon är den första att erkänna att det kan vara svårt att veta vad som är okej att handla.
- Man får inte bära världssamvetet på sina axlar, men som kund ska man vara medveten om sin konsumentmakt. Handla saker du tycker om men när du gör det, tänk på vem som vinner på att jag handlar det här. Det kanske finns ett annat rättvisare alternativ som inte är svårt att få tag på.
Lotta kommer inte att bli rik på chefsjobbet, inte i ekonomisk mening. Men engagemang kostar, bra lön är en förutsättning för att orka ge det där lilla extra hela tiden, tycker Lotta.
- Ska man orka jobba långsiktigt och engagerat måste man ha rimlig lön. På sikt gynnar det också de vi handlar av. En kompetent personal säljer bättre, tror hon.
På heltid skulle Lotta ha tjänat 27 000 kronor, men hon arbetar 80 procent. Efter skatt har hon ungefär 14 000 kr kvar, pengar som hon tycker räcker till buffertsparande, resor och lite extra god mat ibland.
Jag tycker att jag har en bra lön. Även om jag i realiteten jobbar mer än mina 80 procent så kan jag styra över mina arbetstider.
Den friheten är viktigare än alla pengar i världen. Möjligheterna att jobba hemifrån är inte stora men jag brukar kunna ta ut extra ledigt när barnen har lovdagar. Så Lotta är nöjd. Har man dessutom sett fattigdom på nära håll får man andra perspektiv på materiella behov.
- Min drivkraft är att jag ser att vårt arbete bidrar till att fler personer får makt över sin egen ekonomi och sina liv, och då känner jag mig nöjd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.