Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lönesamtal måste göras om

Mindre än tio procent av Unionenmedlemmarna på HP har haft lönesamtal under året. Nu måste löneförhandlingarna göras om från början.
Ola Rennstam Publicerad 19 november 2010, kl 08:09

För ett par månader sedan gjorde Unionenklubben på Hewlett Packard Sverige AB en enkät bland sina medlemmar. Den i kombination med medlemsmöten visade att mindre än tio procent fått ett lönesamtal inför årets förhandling, vilket är en rättighet på företag med kollektivavtal.

Den lokala lönerevisionen strandade och gick till central förhandling mellan Almega IT och Unionen. Parterna har nu enats om att HP måste göra om hela processen från början. Tillbaka på ruta ett med andra ord; med nya lönesamtal för samtliga medarbetare.
- Det kommer att ske nya samtal och vi kommer att få ett nytt förslag från företaget i december. Vi har aldrig varit så här sena någon gång. Lönesamtalen för 2011 har börjat och ska hållas parallellt med dem som ska göras om. Det är lite problemartat. HP har i normala fall en bra struktur för personalsamtal, konstaterar Hans Fryklund, ordförande för Unionens riksklubb.

Det återstår flera andra hinder i löneförhandlingarna. Facket och företaget har i nuläget väldigt olika bild av vilket utrymme det finns för löneökningar.
- Problemet är att komma överens om hur bra företaget har gått. Företaget har fokus på att följa budget medan vi menar att resultatet ska styra. Vi anser att det finns ett löneutrymme eftersom HP går mycket bra. Kan företaget betala ut bonus, då finns det pengar, säger Hans Fryklund.

HP har ett så kallat processavtal. Det ger inte medlemmarna några garantier för att få en högre lön. Avtalsmodellen innebär att de centrala partnerna endast har slagit fast en så kallad stupstock, som garanterar en lägsta pott, om de lokala parterna inte kommer överens om något annat. Lönen sätts utifrån hur det gått för företaget och den anställdes resultat. De individuella löneförhandlingarna är en bärande del i avtalet.
- Vi vill komma ifrån processavtalen. Tidigare hade vi en annan typ av processavtal som var bra med individgaranti och en viss procentsats. Men nu erbjuds vi bara stupstocken på 0,9 procent. Men stupstocken speglar inte HP, den är till för bolag som har problem, säger Hans Fryklund.

Hewlett Packard Sverige AB styrs från moderbolaget i USA som gått ut med 0 procent i löneökning för sin personal, vilket gäller över hela världen. Svenska HP:s ledning saknar därmed mandat för att ge löneökningar trots företagets goda ekonomi och framgångar - ett vanligt bekymmer i globala företag.
- Om det inte finns lagar eller avtal som styr detta lokalt i landet blir det mycket svårt för företaget. Men nu är vårt avtal sifferlöst så varför betala mer än vad man måste? säger Hans Fryklund.

Om de lokala förhandlingarna inte leder till något resultat kan klubben tvingas föra frågan till centrala förhandlingar igen.
- Vi behöver vägledning från Unionen och Almega om hur vi löser det här och det tror jag även företaget tycker. Frågan måste upp centralt för att parterna ska uppmärksammas på att det är ett problem.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.