Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lönebildning huvudfråga i EMU

Publicerad

Lönebildning huvudfråga i EMU

Lönebildningen blir en huvudfråga om Sverige går med i EMU. Om det var alla församlade ekonomer eniga när SACO, TCO och SAF ordnade ett seminarium om svensk arbetsmarknad och euron.

Frågan är inte om utan när Sverige ska ansluta sig till EMU. I alla fall i denna krets av inbjudna professorer och ekonomer från SAF och facken. Professor Hans Genberg vid Graduate Institute of International Studies i Geneve, är tydligast på den punkten.
- Att skjuta upp medlemskapet kostar. Vi missar effektivitetsvinster och vårt inflytande i EU försvagas. Därför måste ett beslut om att söka medlemskap tas så fort som möjligt.
Har då löntagarna anledning att frukta EMU?
Det tror inte Jukka Pekkarinen från fackföreningsägda Löntagarnas forskningsinstitut i Helsingfors.
- Fördelarna är större än farorna. Om EMU skulle innebära lägre tillväxt, lägre reallöner, större instabilitet och högre arbetslöshet – då skulle löntagarna ha mycket att frukta.
Pekkarinen, liksom de övriga ekonomerna, är övertygad om att lönebildningen får en stor roll för det land som går med i EMU. Helt enkelt därför att man som medlemsland förlorar delar av sin ekonomiska självständighet.
- Vi kan inte devalvera och föra en egen valutapolitik inom EMU, konstaterar också Svante Öberg, SCB:s chef som tidigare utrett den svenska lönebildningen. Samtidigt påpekar han att detta inte nödvändigtvis är en nackdel.
- En egen valutapolitik är bra enbart om man är duktig på det.
Enligt Svante Öberg skulle den nuvarande svenska modellen med branschvisa förhandlingar sannolikt ge lägre tillväxt och lägre sysselsättning än både samordnade centrala och lokala förhandlingar. Samtidigt påpekar han att inget av dessa alternativ är lätt att genomföra. Det sistnämnda framför allt för att det medför stora löneskillnader.
Ett land där man använt sig av centrala löneförhandlingar för att bekämpa inflationen och uppfylla EMU-kraven är, som Jukka Pekkarinen påpekar, Finland. Genom buffertfonder, som ger utrymme att sänka arbetsgivaravgifterna vid lågkonjuktur, försöker man dock skapa en viss flexibilitet i lönekostnaderna.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.