Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lina i turistbyrån: - Vi förväntas veta allt

Huset är ståtligt, landskapet vackert. Antalet besökare svänger dramatiskt med årstidernas växlingar. Lönen är låg, men det är även levnadsomkostnaderna, tycker Lina Ruth på Rättviks turistbyrå.
Publicerad

Sommarmånaderna är lika med semester och i bästa fall ett lite lugnare arbetstempo för många av oss. Men inte på Rättviks turistbyrå i Dalarna. Under en hektisk dag är det inte ovanligt med 1000 besökare på turistbyrån. Å andra sidan är vinterhalvåret dess raka motsats.

- I vintras var det en dag som jag sålde ett frimärke. Då är det lite ödsligt och man kände att nu får det komma in någon och fråga något, säger turistbyråassistenten Lina Ruth.

Hon blev tillsvidareanställd förra hösten men har jobbat på turistbyrån i Rättvik sedan 2002, först som extra sommarpersonal och därpå som vikarie. Hennes tjänst är på 75 procent, varav 50 procent är förlagt bakom disk i turistbyrån och resterande del består av att distribuera broschyrer och turistmaterial till traktens anläggningar inom besöksnäringen.

- Då är det handskar på och så får man ta i. Jag gillar de kontrasterna i mitt arbete, det är kul att kombinera utkörningarna av broschyrerna med att hjälpa turister, säger Lina Ruth.

Turism och service har gått som en röd tråd genom Lina Ruths liv. Hon har gått naturbruksgymnasium med inriktning naturguide och därpå en fjäll- och vildmarksutbildning på en folkhögskola. Hon har även jobbat i restaurangbranschen och i en hotellreception i Åre. Lina tycker att hon har en rimlig lön med tanke på sin bakgrund och erfarenhet. Hon har inga invändningar mot att arbetskollegan Johanna tjänar mer eftersom hon arbetat dubbelt så länge i turistbyrån.

Kan lägga undan en slant

Lina kan unna sig restaurangbesök och utlandssemester och även lägga undan en slant varje månad.

- Lönen kanske inte är så hög men jag har så att jag klarar mig. Vi har låga levnadskostnader, konstaterar hon.

Att jobba 75 procent passar Lina perfekt för tillfället. Hon och hennes sambo har just köpt ett hus utanför Rättvik med visst renoveringsbehov. Sambon har precis startat eget och kanske kommer Lina att arbeta lite extra där i framtiden, men just nu går all tid åt till renoveringsprojektet.

Hon tycker det är lite synd att turistbyrån är en kvinnodominerad arbetsplats, men kan inte svara på varför så få män söker sig till branschen. Kanske är det de låga lönerna, spekulerar Lina.

Turistbyrån i Rättvik är inhyst i den gamla järnvägsstationen. Det är en pampig byggnad bara ett stenkast från Siljan och den berömda Långbryggan. Förutom Lina och hennes kollega som jobbar året om tar turistbyrån in sex sommaranställda i samband med att besökare från hela världen invaderar området kring Siljan.

De flesta besökare är positiva och ställer samma fråga:

- Vad ska vi se här? Och då får man först försöka reda ut vad de är intresserade av, för man kan ju inte dra allting. När man jobbar i en turistbyrå förväntas man veta allt, vi kan få frågor om badtemperaturen uppe i Orsa eller finns det hjortron på myrarna, berättar Lina.

Skulle vilja kunna lite mera tyska

Förutom information, souvenirförsäljning och stugbokning är försäljning av evenemangsbiljetter, främst till konsertanläggningen Dalhalla, en stor arbetsuppgift för turistbyråns personal.

Förutom turister från de skandinaviska länderna kommer många besökare från USA, Holland och Tyskland. Lina känner att hon många gånger skulle behöva behärska tyskan bättre och är inte helt främmande inför att studera språket i framtiden.

- Det är ändå en jättestor skillnad jämfört med när jag började här, då var det omöjligt att få tyskar att prata engelska, säger hon.

Lina Ruth anser att vinterturismen borde utvecklas i området.

- Man skulle kunna önska att säsongen blev längre - nu tvärdör allt i augusti. Här finns stugbyar och skidanläggningar med jättefina barnbackar, men det är ingen vintersäsong alls. Frågan är bara vad man ska göra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.