- Vi hade hoppats på en förstärkning av företagens skyldighet att arbeta med aktiva åtgärder mot diskriminering och för att främja likabehandling. I stället för att anpassa lagreglerna till vad som brukar gälla i den svenska avtalsmodellen sänker man ambitionsnivån, säger TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär.

Utredaren föreslår bland annat att företag med färre än 25 anställda undantas från lagens krav att arbeta aktivt och förebyggande mot diskriminering.

- Vi har alltid sett de aktiva åtgärderna som de viktigaste i diskrimineringslagen för att i arbetslivet få genomslag för alla människors lika värde och rätt. Nu undantar man i princip en fjärdedel av landets arbetsplatser från det, säger Ingemar Hamskär.

Dessutom anser Hamskär att utredningen helt bortser från det arbete som arbetsmarknadens parter uträttar när det gäller likabehandling.

- Vi står inför ett vägval. Endera tar vi, fack och arbetsgivare, på oss ett större ansvar för aktiva åtgärder. Eller så lämnar vi till domstol att avgöra tvister när diskriminering faktiskt förekommer. Utredaren tar fasta på det senare.

Han menar att jämställdhetsarbetet över lag har gått i stå sedan JämO ersattes med Diskrimineringsombudsmannen, och jämställdhetslagen ersattes med den bredare diskrimineringslagen vid årsskiftet 2008/2009.

- Vi var väldigt tydliga med att vi ville ha kvar JämO. Vi var rädda att jämställdhetsfrågorna skulle drunkna vid sammanslagningen till DO. De farhågorna har tyvärr besannats, säger Ingemar Hamskär.

Att DO dessutom kommer att få en större tyngd som tillsynsmyndighet enligt det nya förslaget vänder sig till och med myndigheten själv emot. Då måste man, skriver DO, få större resurser.

- Det är intressant att man ger den här rollen till DO, som ställt in tillsynen av lönekartläggningar och har lämnat walkover när det gäller tillsynen av efterlevnaden av reglerna, säger Ingemar Hamskär.

Någon förstärkning av lagens krav på lönekartläggning, som TCO hade hoppats på, föreslås inte heller i utredningen. Kravet på en lönekartläggning vart tredje år står kvar.

- Det är nödvändigt för parterna att i handling visa trovärdighet i avtalsrörelsen för att motverka lönediskriminering och annan osaklig lönesättning. Även om det blir tufft i avtalsrörelsen för till exempel Unionen att få igenom sitt krav på lönekartläggning varje år så är kravet nödvändigt. De finns annars en risk att företag som har det inskrivet i avtal i dag eller vill få igång ett bra jämställdhetsarbete anpassar sig till lagens lägsta nivå.

I en debattartikel i Dagens Industri delar Unionens ordförande Cecilia Fahlberg Ingemar Hamskärs uppfattning att förslaget snarare är en sänkning av ambitionsnivån än en förstärkning av det förebyggande arbetet.