Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lika jobb med olika lön

Publicerad

Lika jobb med olika lön

Minst 6 400 kronor. Det är så mycket som skiljer Helena Jönssons lön från hennes manliga kollegas.

Trots samma arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter tjänar inköparen Helena Jönsson på ABB Coiltech i Söderköping mindre än sin arbetskamrat.
När Helena 1993, efter vidareutbildning, bytte arbetsuppgifter på det företag hon varit anställd hos i 13 år fick hon löfte om att den låga ingångslönen skulle regleras så småningom. Vid 1997 års löneförhandlingar visade företaget fortfarande inga avsikter att höja lönen.
– 1996 fick jag en kollega som rekryterades externt. Tidigare hade jag inte haft någon att jämföra mig med. Jag vet att hans ingångslön var 6 400 kronor högre än min lön. Och hans lönelyft har varit större än mina sedan dess. Det är oacceptabelt.
Helena försökte resonera med företagsledningen, men fick inget gehör. I stället förklarade de att hon, med sina 15 600 i månaden, inte tjänade sämre än någon annan kvinna på företaget.
– Då kontaktade jag SIF. Sedan har företaget velat göra upp och menat att jag är besvärlig. Men de bud de kommit med har varit för låga.
Efter lokala och centrala förhandlingar utan resultat är nu SIF:s jurister inkopplade, och Helena hoppas att det ska leda till att Arbetsdomstolen tar upp ärendet. Den 27 augusti ska stämningsansökan ha inkommit till domstolen.
– Jag vill få mitt ärende sakligt prövat. Det är inte jag som ska skämmas. Jag vet ju vad min kollega tjänar. Jag ser det som ett kvitto på att det är så mycket man får betala för den kompetens som jag har.
ABB Coiltechs vd, Magne Torslund, avstår från att kommentera ärendet.

LINDA SVENSSON © SIF-tidningen 1998



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.