Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ledarna tillbakavisar kritiken
Ordkriget mellan TCO och Ledarna rullar vidare. Ledarnas Annika Elias är oförstående till kritiken att chefsorganisationen åker snålskjuts på det arbete som andra förbund lägger ner.
I söndags publicerade Ledarna en debattartikel i Dagens Nyheter där man kritiserade den svenska lönebildningsmodellen med centrala avtal och kollektiva förhandlingar som omodern och förlegad. Istället slog man rejält på trumman för sifferlösa avtal och vikten av individuella löneförhandlingar. Utspelet fick övriga fackförbund att gå i taket. TCO:s ordförande Sture Nordh slog fast att Ledarnas modell bygger på att någon annan jobbar fram villkorsförbättringar och löneökningar. Ledarnas förslag kritiserades också för att det överlämnar åt marknadskrafterna att bestämma löneutrymmet.
TCO anser att ni åker snålskjuts på andra förbund. Förstår du kritiken?
- Nej, jag kan verkligen inte förstå det och har aldrig hört den diskussionen tidigare. Vi har våra egna avtal och för våra egna diskussioner med arbetsgivarna. Kritiken bygger på antagandet att löneutrymmet skapas av de fackliga organisationerna, men löneutrymmet kommer utifrån tillväxten i företaget, säger Annika Elias, Ledarnas ordförande.
Enligt er modell förhandlar man sin lön på egen hand. Gynnas inte de som är bra att prata för sig?
- Inom alla andra områden i samhället ger vi fullmakt år människor att klara sig själva. Du har inget ombud när du går till banken för att förhandla ett bostadslån, eller ska välja elleverantör eller skolor åt dina barn. Men på jobbet är man plötsligt omyndigförklarad. Det är fel att tro att man inte kan tala för sin sak bara för att man har låg utbildning, de vill också bli sedda och få återkoppling.
Kritikerna av Ledarnas modell menar att man överlämnar åt marknaden att bestämma löneutrymmet och att det riskerar bli blygsamma lönepåslag inom områden där det råder liten efterfrågan på arbetskraft. Annika Elias håller med.
- Så är det. På samma sätt som att det är billigare att bo i Tensta än på Kungsholmen. Men vi överlämnar inte allt åt marknadskrafterna. Facken behövs för att backa upp medlemmar som behöver mer stöd, men bara det kan man inte skapa en modell som stänger ute alla andra.
- Man ska inte ha den här modellen för att den ger mer pengar utan för att det ger en tydligare koppling mellan det du gör på jobbet och den lön du får.
Alla Unionens medlemmar har individuella lönesamtal med sin chef. Ger inte det något inflytande?
- De där samtalen, som jag själv fört många gånger som chef, är knappt värda pappret de är skriva på, det är ingen reell förhandling. Det finns redan en gräns som förhandlats fram och det blir den procentsatsen som gäller. Chefen har ett par hundra kronor att fördela i olika satsningar.
Det finns över fyra miljoner arbetstagare i Sverige. Ska alla förhandla var för sig?
- Alla löntagare har redan idag ett lönesamtal, men vi fyller det med ett verkligt innehåll. Processen är noga reglerad man lämnar det inte vind för våg.
Arbetsgivarna är knappast förtjusta över att behöva förhandla med varenda anställd.
- Om du som medarbetare får tydlig återkoppling på din prestation är du benägen att jobba ännu bättre. Möjligheten att styra med lön är det många företag som inte ser.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
AD: Värvningsförbud gick för långt
Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.
Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.
Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.
Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.
I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.
AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.
Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.
– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.
Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.
Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.
– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.
– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.
