Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ledarna till angrepp mot fackens lönebildning

"Omodernt" och "förlegat" är några av de adjektiv som fackförbundet Ledarna använder när de beskriver andra förbunds avtal i en debattartikel i Dagen Nyheter.
- Deras medlemmar har väldigt stor nytta av det arbete som andra förbund gör, och som de själva inte vill vara en del av, säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg.
Linda Svensson Publicerad

Ledarna, som organiserar chefer i olika branscher, kritiserar den svenska lönebildningsmodellen med centrala avtal och kollektiva förhandlingar. Bristen på modernitet hos många andra svenska fackförbund, skriver man på DN Debatt, är en av huvudorsakerna till att de tappar medlemmar. I stället förespråkar Ledarna sin egen avtalsmodell, som innebär avtal utan tvingande procentsatser eller kronor. Medlemmarna förhandlar sina löner bäst själva med hjälp av de kriterier för lönesättning som förbundet har, resonerar man.

- Om man sätter likhetstecken mellan modernitet och avsaknad av ramar är man fel ute. Jag skulle önska att de såg lite mer ansvarstagande på lönebildningen. Utan ramar får inte heller deras medlemmar nytta av det arbete vi gör, säger Cecilia Fahlberg.

Dessutom, menar Fahlberg, finns det många företag där en procentsats krävs för att det över huvud taget ska bli mer pengar i plånboken för de anställda.

- 30 procent av våra medlemmar finns i utlandsägda bolag, och vi vet av erfarenhet att det finns väldigt liten förståelse för att man ska ge löneökningar om det inte står i avtalet hur mycket, säger Cecilia Fahlberg.

- Det finns bred samsyn i Sverige i dag, bland de flesta fackförbund, arbetsgivarorganisationer och politiker, att vi har en framgångsrik lönebildningsmodell. Deras argument faller på sin egen orimlighet.

Fotnot: Ledarna uteslöts ur TCO 1997 sedan flera fackföreningar ansåg att förbundet försökte stjäla medlemmar från andra TCO-förbund.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.