Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lavalutredaren ger facket myndighetsroll

- Det är inte självklart att en kamporganisation kan förena sin vanliga fackliga roll med en mer myndighetsliknande roll, som även innebär att ta ett ökat ansvar.
Lavalutredaren Claes Stråth medverkade på ett seminarium om EG-domens effekter på den svenska modellen.
Björn Öijer Publicerad 18 februari 2009, kl 14:39

Lavalutredningens förslag är på remiss till 16 mars. Förslagen diskuterades på ett seminarium i Stockholm på tisdagen med företrädare för fack och arbetsgivare. Ensamutredaren Claes Stråth betonade att de fackliga organisationerna får en "mycket starkare och tydligare roll":

- Fackets roll motsvarar den som politiker eller statliga myndigheter har i andra länder.

Stråth syftade på förslaget att ett fackförbund, som vill tvinga fram kollektivavtal hos en utstationerande arbetsgivare med hjälp av stridsåtgärd, ska anmäla sin avsikt hos ett förbindelsekontor. I anmälan ska även konflikten motiveras och avtalad minimilön och övriga villkor ska vara tydliga och begripliga för den tillfällige arbetsgivaren från ett annat EU-land. Om inte facket använder konfliktvapnet på ett ansvarsfullt sätt riskerar man - precis som Byggnads i Vaxholm 2004 - att stämmas inför Arbetsdomstolen och ytterst EG-domstolen.

Juristerna Claes-Mikael Jonsson, LO, och Ingemar Hamskär, TCO, var i stort sett nöjda med Claes Stråths utredning. Invändningarna kommer att redovisas i remissvaret som de hoppas blir gemensamt med Saco. En viktig invändning rör den så kallade bevisregeln. Utländska företag som kan visa upp papper på att de betalar minst samma lön som krävs i det svenska branschavtalet ska slippa både konfliktvarsel och tvånget att teckna svenskt kollektivavtal. Facket befarar att vissa företag då visar upp ett falskt avtal, som inte går att kontrollera.

Förbindelsekontoret är tänkt att få en aktivare roll än i dag. Det ska inte bara hänvisa den utstationerande arbetsgivaren till arbetsmarknadens parter utan kunna hjälpa till med att förklara villkoren i det svenska kollektivavtalet. Facken vill att Medlingsinstitutet, där Claes Stråth för övrigt är generaldirektör, ska bli förbindelsekontor i stället för Arbetsmiljöverket. Anledningen är att Medlingsinstitutet har flera års erfarenhet av avtalstvister mellan svenska fackförbund och företag från andra EU/EES-länder.

Flertalet EU-länder har valt andra modeller för att genomdriva utstationeringsdirektivet. Lagstiftade minimilöner eller allmängiltigförklaring av kollektivavtal är vanligast. I Sverige vill parterna hålla politikerna borta. Teknikföretagen förespråkar dock politiskt beslutade minimilöner.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.