Lavalutredningens förslag är på remiss till 16 mars. Förslagen diskuterades på ett seminarium i Stockholm på tisdagen med företrädare för fack och arbetsgivare. Ensamutredaren Claes Stråth betonade att de fackliga organisationerna får en "mycket starkare och tydligare roll":
- Fackets roll motsvarar den som politiker eller statliga myndigheter har i andra länder.
Stråth syftade på förslaget att ett fackförbund, som vill tvinga fram kollektivavtal hos en utstationerande arbetsgivare med hjälp av stridsåtgärd, ska anmäla sin avsikt hos ett förbindelsekontor. I anmälan ska även konflikten motiveras och avtalad minimilön och övriga villkor ska vara tydliga och begripliga för den tillfällige arbetsgivaren från ett annat EU-land. Om inte facket använder konfliktvapnet på ett ansvarsfullt sätt riskerar man - precis som Byggnads i Vaxholm 2004 - att stämmas inför Arbetsdomstolen och ytterst EG-domstolen.
Juristerna Claes-Mikael Jonsson, LO, och Ingemar Hamskär, TCO, var i stort sett nöjda med Claes Stråths utredning. Invändningarna kommer att redovisas i remissvaret som de hoppas blir gemensamt med Saco. En viktig invändning rör den så kallade bevisregeln. Utländska företag som kan visa upp papper på att de betalar minst samma lön som krävs i det svenska branschavtalet ska slippa både konfliktvarsel och tvånget att teckna svenskt kollektivavtal. Facket befarar att vissa företag då visar upp ett falskt avtal, som inte går att kontrollera.
Förbindelsekontoret är tänkt att få en aktivare roll än i dag. Det ska inte bara hänvisa den utstationerande arbetsgivaren till arbetsmarknadens parter utan kunna hjälpa till med att förklara villkoren i det svenska kollektivavtalet. Facken vill att Medlingsinstitutet, där Claes Stråth för övrigt är generaldirektör, ska bli förbindelsekontor i stället för Arbetsmiljöverket. Anledningen är att Medlingsinstitutet har flera års erfarenhet av avtalstvister mellan svenska fackförbund och företag från andra EU/EES-länder.
Flertalet EU-länder har valt andra modeller för att genomdriva utstationeringsdirektivet. Lagstiftade minimilöner eller allmängiltigförklaring av kollektivavtal är vanligast. I Sverige vill parterna hålla politikerna borta. Teknikföretagen förespråkar dock politiskt beslutade minimilöner.