Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lättare få Unionens studiestöd

För att få skjuts på ansökningarna om studiestöd ändras reglerna. Även den som tidigare fått pengar ska kunna söka, och begränsningar för kursavgifter och datorprogram slopas.
Niklas Hallstedt Publicerad

Det borde vara en given succé: pengar till studielitteratur och kursavgifter på totalt 11 500 kronor.

Ändå är det betydligt färre än väntat av Unionens medlemmar som söker. När studiestiftelsen bildades var tanken att pengarna skulle räcka i minst tio år. Nu har den tiden gått och än så länge har bara cirka 70 av de ursprungliga 350 miljoner kronorna använts. Skulle utbetalningarna fortsätta i samma takt skulle pengarna räcka i 35 år till.

- Vi hade en topp för fyra år sedan och då trodde vi att det skulle fortsätta uppåt eller åtminstone hålla sig på samma nivå, säger stiftelsechefen Ulf Sjöberg.

Orsakerna till att det inte blivit så är flera, tror Ulf Sjöberg. En förklaring är att många sökande går hela högskoleprogram och har fått alla pengar de har rätt till, en annan att företagen ofta står för kostnaderna när anställda studerar vid sidan om jobbet.

Målet är nu att snabba upp användandet. Därför har stiftelsen beslutat om regelförändringar från den 1 november. Liksom tidigare är maxbeloppet som går att få ut 2 875 kronor per termin. Men begränsningen av kurs- och kåravgifter på max 500 kronor per termin vardera slopas. Även begränsningen till 1 500 kronor per termin av ersättningen för teknisk utrustning och datorprogram försvinner.

Dessutom kvalificerar sig den som tidigare nått maxbeloppet 11 500 kronor för nya pengar efter tre år utan stöd. Andra gången går det dock att få max 5 750 kronor.

Ytterligare en förändring är att det räcker med att ha varit studerandemedlem i ett år för att ansöka vid övergång till jobb eller egenföretagande. Tidigare krävdes tre års medlemskap.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.