Lättare för diskriminerad att få rätt
Skyddet mot diskriminering i arbetslivet har stärkts genom tre nya lagar. Det gäller etnisk diskriminering, diskriminering av funktionshindrade och diskriminering på grund av sexuell läggning.
Lagarna omfattar hela arbetsmarknaden och alla arbetstagare liksom alla arbetssökande. Förbudet mot diskriminering av arbetssökande gäller hela rekryteringsförfarandet oavsett om någon anställs eller ej.
Lagarna omfattar både direkt och indirekt diskriminering. Det senare kan exempelvis handla om krav på god svenska för vissa jobb.
Från Diskrimineringsombudsmannens (DO) sida ser man positivt på de nya lagarna, framförallt för att bevisbördan nu ändras.
- Förut skulle arbetstagaren visa arbetsgivarens avsikt att diskriminera. Nu behövs det inte längre, det räcker med att visa de objektiva kriterierna, säger Cafer Uzunel, handläggare på DO.
Ärenden som rört etnisk diskriminering har tidigare varit svåra att driva. Visserligen finns flera fall då arbetsgivaren betalat skadestånd efter förhandlingar, men i Arbetsdomstolen har än så länge inget mål av det här slaget avgjorts till den anställdes fördel.
De nya lagarna innebär också att arbetsgivaren blir skyldig att utreda och åtgärda trakasserier på arbetsplatsen. Enligt lagen blir det dessutom förbjudet med repressalier på grund av en anmälan om diskriminering.
Tre ombudsmän blir ansvariga för att lagarna följs: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och den nyinrättade Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning.
Lagarna träder i kraft den 1 maj 1999.
Lillemor Gladh, förbundsekonom på SIF som tidigare arbetat med frågor om etnisk diskriminering, välkomnar den nya lagen.
- Den gamla lagen var väldigt tandlös, de här skärpningarna behövs.
NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 1999