Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Långväga har svårast få jobb

Tidigare trodde man att invandrades höga arbetslöshet kunde tillskrivas brister hos dem själva: låg utbildning, stora kulturella skillnader och att de helt enkelt inte sökte jobb.
Publicerad
Integrationsverket visar i sin rapport för år 2002 att så inte är fallet. Inte heller finns det stöd för uppfattningen att invandrade har för dåliga kunskaper i svenska eller dålig tillgång till nätverk. Förklaringarna håller inte, anser verket, vars slutsats är att problemen främst beror på diskriminering hos arbetsgivare och fackföreningar.
- Det behöver inte alls bero på en medveten rensning, sa generaldirektör Andreas Carlgren på måndagens presskonferens i Stockholm. Men det tycks finnas en uppfattning att ju längre bortifrån en person kommer, desto ointressantare för svensk arbetsmarknad.
Invandrade är en outnyttjad begåvningsreserv och därmed ett tillväxthinder i samhället. 10 000 högutbildade av dem har inget jobb alls eller ett jobb under sin kvalifikationsnivå. Ytterligare 5 000 som har varit här längre än tio år är i samma situation. Av de invandrade är kvinnor allra mest diskriminerade. Utbildning lönar sig alltid men mindre för utlandsfödda än för svenskar.
För ett år sedan deklarerade Integrationsverket sin syn på hur Sverige ska få till stånd en integration värd namnet: fokusering på arbete och bort från omhändertagande och socialbidrag som försörjningskälla. I fjol var sysselsättningsgraden för invandrade som bott i Sverige upp till fyra år 51 procent för män och 41 procent för kvinnor. 1995 hade bara tretton procent arbete efter tre år i Sverige.
- Mycket återstår, men vi ser att vi är inne på rätt väg, sa Carlgren.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.