Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Låga styrelsearvoden för fackliga representanter

Personalrepresentanterna i bolagens styrelser får i regel bara en bråkdel av de andra styrelseledamöternas arvoden, om ens något. Ofta handlar det om ersättning för tiden det tar att läsa in sig på det som ska avhandlas under mötet.<br />
Publicerad
LO-tidningen har kartlagt hur de fackliga representanternas ersättningar ser ut i bolagsstyrelser. Sedan 1987 har facken enligt lag rätt till två ledamöter i styrelsen på bolag med minst 25 anställda. Personalens representanter finns där för att få insyn och värna sina medlemmars intressen, samtidigt som deras ansvar är detsamma som övriga styrelsens, nämligen att se till företagets bästa.
LO-tidningens undersökning visar att runt hälften får någon ersättning över huvud taget. På Ericsson får Sifs representanter ett inläsningarvode på 1 000 kronor per styrelsemöte.
- Det är av gammal hävd det ligger på den summan. Jag räknar inte det som ett arvode, säger Monica Bergström, personalrepresentant i Ericsson AB:s styrelse.
På Volvo får man mer, runt 50 000 kronor om året.
- Det är mycket extraarbete att läsa in sig på materialet inför mötena, så det är rimligt. Det är riktat så att det inte är för mycket, så att man blir beroende av de pengarna. Vi ligger inte i närheten av de övriga ledamöternas arvoden, säger Martin Linder, Sifs representant.
SSAB har valt en annan lösning. Där har personalrepresentanterna inga arvoden. I stället får de följa med på utbildnings- och utvecklingsresor till andra länder, tillsammans med ledningsgruppen på SSAB.
- Det är en bra lösning. På så vis slipper vi diskussioner om mutor eller jäv. Och det är resor som härrör från vår verksamhet. Det är inga rekreationsresor, säger Claes Ström, Sifklubbens ordförande på SSAB i Luleå samt representant i koncernstyrelsen.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.