Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kvinnorna måste få jämställda löner

Det är inne att vara kvinna. Att bli nominerad till och helst invald i en bolagsstyrelse är ett tecken i tiden. En och annan riktigt driven kvinna kan till och med bli högsta chef och få bättre betalt än sin manlige företrädare.
Publicerad
En sån kvinna är Ebba Lindsö som tar över ledningen av Svenskt Näringsliv efter Göran Tunhammar och får 295 000 i månadslön, nästan i klass med näringslivets höjdare.
Det enstaka kvinnor kan göra eller tillåts göra i ett patriarkaliskt samhälle lyser vackert på symbolismens himmel. Men när kollektivet kvinnor kräver sin rätt - till en lön som motsvarar deras arbete - då kärvar det fortfarande. Kommunals kampanj för minst 5,5 procent mer möts med grymtningar från andra fackförbund, som kritiserar kommunalarna för att spräcka samordningen och hänvisar till sina egna lågavlönade grupper. Ingen är beredd att stå tillbaka.
Inom Sif tjänar över hälften av kvinnorna under 25 000 kr/mån mot bara var femte manlig medlem. De heltidsarbetande kvinnornas snittlön är 21 446 kr, vilket är nästan 5 000 kr under männens snitt. Av den skillnaden kan 2 175 kronor inte förklaras med olika utbildning, ålder och arbetsuppgifter. Den osakliga löneskillnaden mellan könen har ökat med 22 procent på ett år.
Sveket mot kvinnorna har skett samtidigt som förbundets centrala avtal med arbetsgivarna slår fast att osakliga löneskillnader ska elimineras före eller i samband med förhandlingarna.
Aftonbladet har i artikelserien "100 procent" visat att endast i ett fåtal yrken har kvinnor och män lika lön för likvärdigt arbete. Det gäller svetsare och plåtslagare, psykologer och grundskolelärare och några till. Annars pendlar kvinnolönerna mellan 75 och 99 procent av männens. Största lönegapet finns bland vd:ar, ekonomer och säljare.
Sifs kvinnliga medlemmar tjänade som mest 95,2 procent av männens snittlöner. Det var i mitten på 70-talet och ett resultat av satsningen på särskilda kvinnopotter i avtalsrörelsen. Förra året var kvinnornas lön nere på 91,2 procent.
Förbundsstyrelsen har haft en vägledande diskussion om vad man ska göra åt de osakliga löneskillnaderna i 2004 års avtalsrörelse. Enigheten var total om att skillnaderna måste utplånas -punkt slut! - och flera i styrelsen menade att ett lyft för kvinnorna måste ske på männens bekostnad. Satsar man på en grupp får andra stå tillbaka.
Fram till 14 maj kan medlemmarna fylla i en avtalsenkät på www.sif.se. Gör det! Det är dina åsikter som sen ska formas till förbundets avtalskrav. Håller du med om att kvinnolönerna måste rättställas? Även om du som är man måste hålla igen dina lönekrav?
Lågavlönade manliga medlemmar kommer knappast att avstå från sin del. De flesta män borde kunna bidra med den del av höjningen som återstår, när reallönen är säkrad. Sif har inte fler än 38 procent kvinnliga medlemmar, varför uppoffringen inte behöver bli så stor. Om arbetsgivarna låter löneglidningen, som brukar gynna männen, i stället reserveras för kvinnosatsningar blir "offret" ännu lättare.
Fackliga tidningskollegan Dagens Arbete har visat att var och en av industrins 50 högst avlönade vd:ar tjänar i snitt lika mycket som 26 industriarbetare eller 19 tjänstemän. Dessa orimliga villkor avslöjar att det finns pengar att tvätta bort skamfläcken osakliga löneskillnader mellan könen med utan att löntagargrupper behöver ställas mot varandra.
BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.