I en debattartikel i Dagens Nyheter i dag föreslår Sifs ordförande Mari-Ann Krantz och industrimannen Carl Bennet ett samhällskontrakt för kompetenstillväxt.
- Om vi ska kunna ha kvar arbetskraften i företagen måste alla få kompetensutveckling. Att det ser ut som det gör kan jag inte tolka på något annat sätt än att man väljer att inte satsa på kvinnor, och det tycker jag är bedrövligt, säger Mari-Ann Krantz.
Samhällskontraktet ska omfatta fack, arbetsgivare, politiker och utbildningsväsendet och säkra kunskapstillväxten ute i företagen. Bland annat föreslås att man fördubblar antalet utbildningsplatser på den kvalificerade yrkesutbildningen och bättre kopplar den till arbetsmarknadens behov. Vidare vill Krantz och Bennet ge företagen skatterabatt för satsningar på kompetensutveckling samt ge de kompetensutvecklingsavtal som finns mellan arbetsmarknadens parter ett mer substantiellt innehåll.
- Vår undersökning visar att man inte jobbar med kompetensutvecklingsavtalen lokalt som det är tänkt. Vi måste gå ut och prata med våra förtroendevalda och våra medlemmar om vilka möjligheter och rättigheter de har, till exempel rätten till individuella utvecklingsplaner, säger Mari-Ann Krantz.
Sifs enkätundersökning till förtroendevalda visar att mer än hälften anser att chefen ser positivt på anställdas kompetensutveckling, men nästan en fjärdedel säger att det är ovanligt med individuella utvecklingsplaner. Dessutom finns det inte någon koppling mellan lön och kompetensutveckling, trots att det utlovas i avtalen,.
Bland Sifs medlemmar uppger 55 procent att de fått möjlighet att ta del av planerad kompetensutveckling det senaste året, en minskning med fem procentenheter sedan år 2000.
- Vi ser att förtroendevalda allt oftare får förslag på undantag från turordningen på grund av att personer inte har den kompetens som krävs. Det visar hur viktigt det är med det livslånga lärande som vi driver i avtalsrörelsen, säger Mari-Ann Krantz.
LINDA SVENSSON
- Om vi ska kunna ha kvar arbetskraften i företagen måste alla få kompetensutveckling. Att det ser ut som det gör kan jag inte tolka på något annat sätt än att man väljer att inte satsa på kvinnor, och det tycker jag är bedrövligt, säger Mari-Ann Krantz.
Samhällskontraktet ska omfatta fack, arbetsgivare, politiker och utbildningsväsendet och säkra kunskapstillväxten ute i företagen. Bland annat föreslås att man fördubblar antalet utbildningsplatser på den kvalificerade yrkesutbildningen och bättre kopplar den till arbetsmarknadens behov. Vidare vill Krantz och Bennet ge företagen skatterabatt för satsningar på kompetensutveckling samt ge de kompetensutvecklingsavtal som finns mellan arbetsmarknadens parter ett mer substantiellt innehåll.
- Vår undersökning visar att man inte jobbar med kompetensutvecklingsavtalen lokalt som det är tänkt. Vi måste gå ut och prata med våra förtroendevalda och våra medlemmar om vilka möjligheter och rättigheter de har, till exempel rätten till individuella utvecklingsplaner, säger Mari-Ann Krantz.
Sifs enkätundersökning till förtroendevalda visar att mer än hälften anser att chefen ser positivt på anställdas kompetensutveckling, men nästan en fjärdedel säger att det är ovanligt med individuella utvecklingsplaner. Dessutom finns det inte någon koppling mellan lön och kompetensutveckling, trots att det utlovas i avtalen,.
Bland Sifs medlemmar uppger 55 procent att de fått möjlighet att ta del av planerad kompetensutveckling det senaste året, en minskning med fem procentenheter sedan år 2000.
- Vi ser att förtroendevalda allt oftare får förslag på undantag från turordningen på grund av att personer inte har den kompetens som krävs. Det visar hur viktigt det är med det livslånga lärande som vi driver i avtalsrörelsen, säger Mari-Ann Krantz.
LINDA SVENSSON
