Krav på yttrandefrihet för privatanställda

Inom den offentliga sektorn har anställda meddelarskydd – arbetsgivaren får inte efterforska vem som kan ha lämnat uppgifter till pressen. Anställda i det privata har inte det skyddet, något som bland andra SIF vill ändra på.

Alla medborgare har yttrandefrihet enligt grundlagen. För privatanställda kan dock rätten att till exempel blottlägga missförhållanden på arbetsplatsen krocka med lagen om företagshemligheter och lojalitetsplikten. Den så kallade meddelarfriheten finns inte rättsligt skyddad i svensk lag.
- Jag ställer mig bakom en lagstiftning, det är oerhört otillfredsställande att inte veta var gränsen går för vad man kan säga och inte säga, säger SIF:s chefsjurist Eva-Helena Kling.
Rädslan att öppet kritisera sin arbetsgivare finns där, även om en tredjedel av SIF-medlemmarna enligt en undersökning anser att det blivit lättare att framföra kritik och förslag de senaste tre åren. För dem som inte vågar är det främst rädslan att på ett eller annat sätt straffas för sin öppenhet som avhåller dem från att säga vad de tycker. Mobbning, utfrysning och i värsta fall omplacering eller uppsägning kan drabba den som kritiserar sin arbetsgivare.
Hos de privatanställda tjänstemännen upplevs det dock inte så svårt att säga vad man tycker. En orsak skulle kunna vara att man arbetar närmare företagsledningen och har ett naturligt forum för samtal. Trots det anser både statsvetare och jurister att rätten att fritt meddela sig med pressen måste regleras i lag.
- Men lagstiftnning kan aldrig komma åt att folk straffas för att de blivit lite "knepiga". Det är väldigt viktigt att chefer skapar ett öppet klimat på arbetsplatsen, sade Eva-Helena Kling vid ett seminarium om yttrandefrihet för privatanställda.
En annan viktig fråga enligt Eva-Helena Kling är de anställdas integritetsskydd. I dag vet vi att arbetsgivaren inte har rätt att avlyssna telefonerna, men hur det är med e-post och Internet är oklart i dag.

LINDA SVENSSON © siftidningen 1999