Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Krantz sågar de borgerligas förslag

De borgerliga partiernas allians för Sverige vill att det ska löna sig att arbeta. Sänkt skatt för den som har ett jobb och lägre ersättning från a-kassan är några förslag. Morot eller piska?<br />
Publicerad
- Det är en attack på de arbetslösa som redan i dag har det besvärligt. Om vi ska ha rörlighet på arbetsmarknaden måste vi ha fungerande trygghetssystem, säger Sifs ordförande Mari-Ann Krantz.
De borgerliga partierna utlovar en rad förändringar om de hamnar i regeringsställning efter valet nästa år. Bland annat ska a-kassemedlemskapet bli obligatoriskt för alla som arbetar, avgiften ska höjas med 150 kronor, ersättningen från a-kassan sänks till 70 procent av lönen efter 200 dagar och efter 300 dagar betalas bara garantibeloppet ut. Vidare föreslår de att avdragsrätten för fackavgift slopas, liksom friåret.
- Om jag var i den situationen att jag var arbetslös, nu är jag ju tack och lov inte det, skulle jag se förslagen som ett slag i ansiktet. Den absoluta merparten har hamnat i den här situationen helt utan egen förskyllan. Nu ska de dessutom drabbas av ännu större ekonomisk skada, säger Mari-Ann Krantz.
Att det inte längre ska vara tillåtet att dra av för fackavgiften i inkomstdeklarationen ser Krantz som en förändring med stort symbolvärde för de borgerliga.
- Det är inte jättemycket pengar, men det är pengar med ett värde, främst för de lågavlönade. Det är en signal om att facket ska hållas kort.
I dag, torsdag, presenterade Socialdemokraternas partistyrelse sitt förslag för de kommande fyra årens politik. Bland annat vill partiet höja taket i a-kassan. I dag hamnar en stor andel ovanför taket på 24 625 kronor i månaden.
- Alla försäkrade ska kunna få 80 procent av sin lön om de blir arbetslösa. Det ska inte finnas vinnare och förlorare, säger Göran Persson.
Även taket i föräldra- och sjukförsäkringen föreslås höjas, men ersättningsnivåerna ligger kvar.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.