Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Köprekord i jul trots kris

I år ska vi sätta sprätt på 66 miljarder och slå rekord i julhandeln igen, tror HUI Research. Mat och sport är vi mest sugna på, och vi shoppar mer och mer via nätet.
Men fler varsel och utebliven snö skulle kunna stoppa köplusten.
Eva Karlsson Publicerad 5 november 2012, kl 10:46

De senaste lösningarna i eurokrisfrågan bidrar till ett tillfälligt lugn och läget känns mer positivt än förra året, menar prognosmakarna på HUI Research. De tror att vi under december månad kommer att handla i genomsnitt för 2 926 kronor i dagligvaror och 4 000 kronor i sällanköpsvaror.

Under de senaste tjugo åren har detaljhandelns omsättning i december ökat från 37,6 miljarder till 65 miljarder. Varje år har vi slagit rekord utom vid två tillfällen då omsättningen sjönk från året före. Det var 1992 (-7,7 procent) och 1995 (-3 procent).

Prognosen inför förra julen var svår att göra på grund av oroligheterna i Europa, men julhandeln slog rekord och ökade med 0,7 procent till 65 miljarder. I år tror man att decemberförsäljningen passerar 66 miljarder.

I osäkra tider drar hushållen ner på elektronik, möbler och bilar. I stället kompenserar vi med att köpa sportprodukter och att lyxa till det med mat av bra kvalitet, inspirerade som vi är av hälsotrenden, kokböcker och matprogram i tv. Är julmånaden dessutom vit och kall handlar vi mer varma kläder och skor.  

E-handeln är julens riktiga vinnare, spår HUI. Utbudet är stort och priserna ofta lägre. Framför allt slipper vi trängas och svettas och kan handla precis när vi vill. Men det gäller att vara ute i god tid så att julklappen inte dimper ner efter nyår.

Fotnot 1: Med julhandel avses hela försäljningen i december, både inom dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln.

Fotnot 2: Årets julklapp presenteras av HUI Research den 21 november.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.