- Vår hjärna är inte skapad för multitasking, den kan bara göra en sak åt gången, säger Nisse Simonson, pensionerad kirurg, författare och föreläsare.
Vår hjärna påverkas mer än vi tror av att ständigt vara uppkopplad.
- Vi har levt i 160 000 generationer som jägare och samlare på den östafrikanska savannen, men det hände inte så mycket där. Den tekniska utvecklingen har varit som mest omvälvande de senaste femtio åren men vår hjärna har inte förändrats på fyrtio tusen år, säger Nisse Simonson. Det blir en mismatch mellan den gamla hjärnan och den skenande teknikutvecklingen.
Nisse Simonson berättar att hjärnan ställer om sig mot det den exponeras för, nu ställer den om sig mot den virtuella världen, med allt vad det innebär av snabba klipp och höga ljud. Det har sina konsekvenser, vi blir oroliga, får svårt att fokusera och brister i vårt tänkande. Vi blir kroniskt stressade. Den akuta stressen är lika nödvändig som den kroniska är nedbrytande.
- Om man ständigt håller på med något som datorer, så blir vi bra på det, men det är inte nyttigt att sitta vid en skärm åtta timmar om dagen utan att träffa andra människor. Vi förlorar i motsvarande grad annat, säger Nisse Simonson.
Hjärnan tar emot 16 miljoner impulser per sekund genom syn, lukt, smak, känsel och hörselintryck. Vi tolkar varandra genom kroppsspråk, gester och skiftningar i ansiktets alla mönster. Om vi sitter framför en skärm hela dagarna och avskärmar oss från andra människor så riskerar den förmågan att försvinna. Då kan vi inte längre uppfatta signalerna och kan vi inte tyda dem kan vi inte förstå vad andra menar. Vi utvecklar vad somliga forskare kallar en pseudoautism.
Forskarna menar att vi förlorar förmågan till deep thinking och deep reading. Vi kan inte ta hand om intrycken och lägga in dem som långtidsminne på rätt sätt.
- Sover vi inte på natten då hjärnan sorterar våra intryck, genom att göra om viktiga korttidsminnen till beständiga långtidsminnen i minnet så kan inte sökorden hjärnan använder hitta rätt. Det vi får fram stämmer inte med det som lagrats. Hjärnans credo är use it or lose it, säger han.
Akut stress är positivt och nödvändigt. Det är det vi känner när vi tar oss an en utmaning.
För Nisse brukade det inträffa när han stod inför en operation eller när han nu åker nerför svarta pisten i skidbacken.
- Det är en kick, det är den kroniska stressen som är farlig. Det vi upplever som ett hot utlöser stress och alla reagerar vi olika. En del blir stressade när ingenting händer och stressar andra medan andra inte reagerar alls på stress. En del blir stressade av en föreläsning för att det blir tråkigt, andra för att det är jobbigt.
Han gör en jämförelse med zebran och lejonet där zebran flyr för att komma undan lejonet. Om zebran överlever så fortsätter den att beta. Den går inte och grunnar på varför det hände, varför den jagades eller om det kommer att hända igen.
- Det gör däremot vi vilket ger kronisk stress. Om vi grunnar hela tiden så tär det ner oss, det påverkar vår hjärna och vår kropp reagerar genom ökad puls och höjt blodtryck.
Ny teknik gör det möjligt till multitasking, men enligt Nisse Simonson så kan vår hjärna inte göra flera krävande saker samtidigt. Då tappar vi kapacitet och tid.
- Om vi blir störda var tredje minut så tar det oss tre timmar att utföra något som borde ta en timme, tiden töjs, vår kapacitet minskar med 50 procent och vi förlorar kvalitet, säger han.
Resultatet blir att allt blir ytligare behandlat. Vi tappar förmågan till deep thinking då vi kan hålla flera argument i huvudet samtidigt, har förmåga att förstå symboler, kan tänka abstrakt, göra analyser och dra slutsatser.
Ställtid kallar Nisse det. Vi behöver femton, tjugo minuter för att komma tillbaka om vi blir avbrutna var tredje minut. Samma sak med vår dygnsrytm, vi arbetar åtta timmar men behöver sedan åtta timmars sömn.
- Man blir dum av dålig sömn. När vi vilar borde vi koppla bort arbetet, men föräldrar har inte ens tid att åka till aktiviteter med barnen för allt de måste hänga med i, säger han.
- Stress utlöses av en känsla av brist på kontroll. Den tekniska utvecklingen innebär snabba förändringar men vår hjärna har inte hängt med. Den har inte förändrats. Datorn ger snabb bekräftelse och en känsla av kontroll, men den får inte ta makten över oss, säger Nils Simonson.
Hans tips är att sortera och radera.
- Är datorn full av e-mail, radera dem och säg till chefen att det är en skitdator. Alla vidarebefordrade mail som ingen hinner läsa ligger där i väntan på mer tid men då händer det andra saker, så till slut blir det bara en börda. Vi har inte kontroll över alla förändringar, därför måste vi återta kontrollen och prioritera det som är viktigt, säger han.